I dag har jag tillbringat sex timmar på sjön med Jaana som mättekniker och mig själv vid rodret, alltså med näven på båtmotorn. Vi har framför allt siktat in oss på det område som Bo och Liz pekade ut som troligaste nedslagsplats då vi var här 2012. Jag ringde upp Liz för en sista koll nu på morgonen och sedan gav vi oss ut.

Vi fick en del problem då det visade sig att två av batterierna till den långa radarantennen var helt tomma. Detta trots att de visade full laddning genom en grön indikeringslampa. Detta gjorde att vi fick ladda om de två som verkligen fungerade efter förmiddagens runda över sjön och istället ge oss ut med en annan utrustning som inte fungerade lika bra.

Trots detta blev resultatet några få intressanta ekon som vi nu måste utvärdera. Vi fick väldigt få utslag i sjön över huvud taget så de få vi fick stack verkligen ut.

Vid lunchtid kom Norrbottens-Kurirens reporter hit, gående genom skogen, och han filmade också en intervju med mig för 24 Norrbotten. Sedan ringde Norrländskan (NSD) och gjorde en telefonintervju.

Det har varit en oerhört intensiv dag. Där ingick Niklas och Luddes goda paella som en kulinarisk höjdpunkt.

Innan dagen var slut hann jag också prata med Aftonbladet och vara ute på sjön ännu ett par gånger, sammanlagt sex timmar till slut. När det blev dags för lägerbål började norrskenet visa sig och framåt midnatt sprakade himlen av stora draperier.

Jag och Niklas stod ensamma nere vid sjön och tittade och fotograferade fram till klockan 01 då vi var tvungna att gå och lägga oss. Det var ett enormt skådespel, inte minst för Niklas som aldrig sett ett så stort förut. Under tio minuter svepte norrskensdraperierna snabbt över oss – och reflekterades i sjön – för att sedan lugna sig men fortsatte att vara mycket ljusstarka. Häftigt! Vi tog en selfie som ni kan se här ovan.

Norrskenet över Nammajaure.