Gav mig iväg 11.15 för att vara framme i Enköping till 12 i dag. Och planen var att tillbringade större delen av eftermiddagen där och med föreningen Aktiva seniorer. En av medlemmarna hade hört mig i Västerås, då jag pratade för gamla F1-anställda, tidigare i år och bokat in mig för att berätta om ufo.

Och det blev en riktigt bra dag. Först träffade jag den gamle UFO-Sverigemedlemmen Jean Regnér som stolt visade upp sitt id-kort för fältundersökare för mig! Han, hans fru och Hasse Hellqvist, som var den som bokat mig, pratade på under en lunch där jag blev bjuden på schnitzel. Efter en stund kom en annan gammal medlem, nämligen Ivar Karlsson som under många år var med i Enköpings UFO-förening. Han hade med sig en burk honung (hans stora intresse) som gåva. Man tackar!

Föredraget genomfördes i en stor samlingssal på Kryddgården där minuterna innan jag skulle börja 90 personer hade fyllt lokalen till sista plats och dessutom betalat 50 kronor för att göra det. En av dem som kom var den tidigare tevemeteorologen Lage Larsson som jag hann byta några ord med.

Mitt tema var ganska brett men jag hade plockat fram några lokala ufofall från Enköpingsområdet plus givetvis lite historia kring Enköpings UFO-förening och vår kära ”ufostuga” i Ullunda. Jag visade också min filmade intervju med ögonvittnet som såg järnklumpen falla och krossa en platta i Enköping tidigare i år och så drog jag spökraketernas historia. En timma och en kvart höll jag på och sedan blev det frågestund och många uppskattande ord från publiken.

Men riktigt förvånad blev jag när en man kom fram till mig efteråt och frågade om jag hade hört talas om att ett föremål hade slagit ned i Muddus nationalpark 1980. Jag hade visserligen pratat om spökraketer men valde bort Nammajaure eftersom det skulle ha tagit alldeles för lång tid.

Det visade sig då att mannen hade arbetat på Milostaben i Boden 1980 och beordrats att flyga till Nammajaure efter det att rapporten från Bo och Liz Berg kommit in till Sture Wickerts på dåvarande FOA. Själv var han radar- och robotexpert och flög från Boden tillsammans med en flygförare och en navigator. Under en timmas tid flög de över sjön och försökte se om de kunde hitta föremålet, de tittade också längs alla stränderna ifall det skulle ha studsat och hamnat där.

Men inget såg de. ”Vattnet var för mörkt”, berättade mannen.

När jag frågade om vad de trodde att de letade efter så gjorde han helt klart att det absolut inte var något svenskt, den saken var kollad och avförd. Däremot noterade han att det var under det kalla kriget och att man misstänkte att det kunde varit något från Sovjet. Men man hittade aldrig något utan återvände till Boden.

Om detta kommer jag att skriva en artikel till nästa UFO-Aktuellt.

Världen visar sig ofta vara liten och fylld av spännande sammanträffanden men, som jag sa när jag kom hem efteråt, lägger man ut många nät får man också en del napp med tiden. Och detta visar också att den som bara sitter hemma vid datorn och inte ger sig ut i verkligheten missar mycket.

Hemma igen blev det mat med familjen. Anneli hade fixat soppa och mackor som satt fint i höstmörkret och när hon sedan kom tillbaka från vattengympan så softade vi en stund i soffan efter det att jag fixat en del praktiskt som det alltid blir efter ett föredrag. Satte mig också och skrev ut intervjun med den före detta militären innan det var dags för sängen.

Jean Regnér visar sitt id-kort.

Jag och Ivar Karlsson.