I dag kom slamsugningsbilen och fixade vårt igenkloggade dagvattenavlopp mellan källartrappan och gatan. En propp som vi upptäckte när vi gjorde rent trappan från mossa för drygt en vecka sedan. Eftersom en översvämmad källare inte står högt på önskelistan så beställde vi sugning och nu är den saken fixad. Gick på en halvtimma.

Killen hjälpte oss också att rensa rören under diskbänken så nu är också den delen tipptopp.

Efter lunch tog vi oss an att klippa häcken där jag och Anneli körde hårt medan Markus klippte gräsmattan. Måste erkänna att det var mycket lättare att klippa häcken nu sedan vi tvingades ta ned den i höjd förra året. Men ett problem dök upp – vår 25 år gamla eldrivna häcksax gick sönder när jag bara hade en liten bit kvar. Så det var bara att ge sig av till Bauhaus och köpa en ny som faktiskt inte gick på mer än strax under tusenlappen.

I vilket fall var det en himla skillnad att klippa vidare med den nya saxen så investeringen kändes rätt.

Under dagen skördade vi våra egna potatisar som Anneli satt på skoj bakom huset. Och av en sättpotatis blev det sex egna! Ni kan se dem här nedan. Ska bli spännande att känna vad de kan smaka. Vi kunde också notera att vår squash fortsätter att yngla av sig och i dag blommande den så himla fint. Bilden finns längre ner.

Dessutom hittade Anneli en blomma som hon tycker passar mig. Ännu så länge bara i fröstadiet. Den som sett ”Världsrymden anfaller” vet att frökapslar inte är att leka med och ”Triffidernas uppror” stämmer också till eftertanke när det gäller växtodling. Men det kommer att bli spännande att se vad det kan bli av flygande tefatsfröna.

Under dagen skrev jag klart en artikel för Historiska brott & mysterier också. Hade hoppats bli klar med den under den gångna helgen men nu är den mejlade med bilder och allt.

Jag och Anneli har suttit en hel del i telefon för att hjälpa Annelis mamma med lite bankgöromål och en betalning till Norlanders i Mariestad. Ofattbara telefonköer där Anneli, när hon väl kom fram efter 17 minuter, blev bortkopplad och fick börja om….

Ett annat samtal som var desto roligare var från en man som en gång var med och gjorde inslag på Öppna kanalen tillsammans med Kevin Zaar. Ni är nog några som minns honom. Kevin var ”ankare” i ett ufomaraton där enbart new age-intresserade ufologer fick vara med. Nu fick jag veta att Kevin gick bort för ett antal år sedan och det var givetvis tråkigt att höra för även om vi inte hade mycket gemensamt så var han genuint ufointresserad.

Sigge, som mannen hette, var en ny och mycket spännande bekantskap och han lovade att kolla md sina gamla kontakter om det finns någon som har material som kunde bevaras på AFU. Vi behöver många som honom som lägger ut frågor och berättar att AFU finns.

Fick ett mejl från min vän Jordan Pease som på sin väg från Oregon till Sedona stannat till vid Area 51. Jordan är en stor tillskyndare av AFU och driver själv ett fantastiskt bibliotek i Ashland. Vi möttes i Irvine förra året och sedan dess har vi hållit kontakten.

I dag kunde Markus hämta upp ett paket med filmer på posten, en av dem filmen från Indien där en sten ska sjungas upp i luften med viss hjälp av pekfingrarna. Ni minns kanske att jag skrev om denna för ett tag sedan. Nu har jag dem alltså till låns av dottern till mannen som tog dem i början av 60-talet och nu hoppas jag att AFU kan få hjälp av vännerna på Cnema i Norrköping att digitalisera dem.

Det ska bli riktigt spännande att se vad den kommer att visa!

Fick göra en tur till optikern i dag också eftersom de glasögon jag har när jag kör bil (och befinner mig i samhället i övrigt) har fått tusentals mikroskopiskt små repor vilket gör att jag ser ljus som regnbågar i mörker. De har helt enkelt förvandlats till gitter. Tjejen på butiken konstaterade det samma och sa att de skulle byta ut dem gratis eftersom jag har en prenumeration där.

Till kvällsmat åt vi pizza från Skälby Pizzeria. Jag tog en Al Capone för att testa något nytt. Ett dåligt beslut. Kan ha varit en av de sämsta pizzor jag ätit. Svampen som skulle ha varit med lyste med sin frånvaro och fläskfilébitarna var alldeles för stora.

Fick ett mycket vänligt mess i telefonen i dag från en kvinna som läst min bok om sekter. Boken kom ju i senaste upplaga 2012 och är en av mina mest lästa böcker. Det är verkligen roligt att den fortfarande har ett liv och läses. Sådant gör en författare glad.

Det blev inget bokskrivande i dag men det hade jag inte räknat med. Nya tag i morgon!

I säng före midnatt med Stephen King-boken.