Decembers traditionella julfest har just tagit slut. Grannar (Inge och Rosie med vidhängande barn Rasmus, Hannes och storebror Måns), Ylva, Conny och Johnny och Monica har avätit julgröt, skinka, godis, duckit god julöl och glögg och smuttat på whiskeyförrådet (särskilt Johnny, men det var mitt fel) här hemma under ordnade former.

(En fullständig rapport kommer i morgon. Nu ska jag köra ungarna i säng. Anneli har redan knoppat in.)

Jodå, det var riktigt trevligt att äta gröt med kamrater, sitta och ljuga en stund och ta det lite lugnt. Vi passade också på att titta på en gammal inspelning av ”Blåsningen” där Anders Limpar skickades två år in i framtiden. En klassiker och riktigt bra teveunderhållning. Inslaget fick kritik för att man hade fått flygvapnet att ställa upp med en rote Viggenplan men herregud, det var det verkligen värt. Jag har betalt skatt till detta försvar i hela mitt vuxna liv utan att de har gjort ett skapandes grann för mig så nu kändes det som att man fick lite återbäring i form av ett gott skratt i alla fall.

Har också inlett min julgodissäsong till barnens stora glädje eftersom också de får del av den goda kakan. Äter jag så äter de. Något annat hade ju inte funkat. Annars äter jag inte godis under resten av året med undantag för utlandsresor. Någon princip måste man ju ha.

Dagen innehöll givetvis också en dos innebandy och körande hit och dit. Bland annat en körning i vild fart mellan Markus träning och ett kalas i Spånga som vi precis hann fram till – bara för att upptäcka att det inte var förrän i morgon…