God mat, goda vänner och ett mycket gott vin. Snart kommer efterrätten i form av hemgjord chokladmousse. Bara att hoppas att man orkar fira in det nya året men högen med raketer i hallen säger mig att det nog kommer att bli så.

Det sägs ju att nyåret är amatörernas afton. Men det stämmer inte. De flesta omkring mig har några nyår på nacken utom di små som rusar runt bland benen på oss fyllda av energi. Vi får väl se hur länge några av dem håller ut. Mitt tips är att Kalle och Rasmus definitivt inte kommer att se några raketer åka till skyn och att Emi, Oscar och Mai ligger pyrt till de också.

Niklas, Markus och Lisa däremot kommer säkert att stå med oss ute i snön när 2006 knackar på dörren.

Så ännu ett år har gått. För oss rutinerade är detta inte lika fyllt med glädje som för juniorerna. Åren rinner på och det börjar snart bli dags att bestämma sig för vad man ska göra med resten av livet. Svaret är väl egentligen ganska enkelt. Man ska göra det man tycker mest om. I mitt fall jobba med ufofrågan och att vara tillsammans med familjen – och alla tokiga kamrater som man har lärt känna genom åren.

Jobbet är inte alltid lika lätt att påverka. I mitt fall så vet jag inte riktigt hur 2006 kommer att se ut ännu. Antagligen lämnar jag redigeringen på Kultur och går till en annan tjänst på DN under januari till mars. Sedan blir det nio månaders friår om allt klaffar. Det känns riktigt bra. Om allt går i lås kommer 2006 att bli ett riktigt roligt år.

Så jag hoppas att också ni som läser detta får ett lika bra år som jag själv räknar med. Ett år fyllt av roliga saker, tid till vänner och familj och befriat från allt för många måsten.

Gott nytt 2006, alltså! Ser ni några raketer över Ekudden i Mariestad så är det vi som har skjutit upp dem!