Visserligen finns det många ufofall som förbryllar mig men få är lika obegripliga och utmanande som de så kallade spökraketerna. En form av fenomen som definitivt är verkliga och lika säkert rör sig om fysiska föremål. Men som lika säkert beter sig på ett sätt som gränsar till det fattbara. Kanske tar jag i väl mycket men när jag efter tjugo års intervjuande och grävande i arkiv, alltså sedan 1986, inte kan se en enkel förklaring på dessa ”raketer” så finns det utrymme för förvåning och grubblerier.

Spökraketerna fick sitt namn under stor observationsvåg 1946 då svenska försvaret gick bet på att identifiera de cigarrformade föremål som flög över vårt land. Det kan man kanske förstå. Den tidens teknik och radar var i sin linda. Men det var framför allt en typ av spökraketer som var särskilt svårfångade – trots att de borde ha varit lättast av alla. Nämligen de som störtade i sjöar. Och det gjorde rätt många. Rader av ögonvittnen – och jag har pratat med många av dem – såg hur dessa cigarrer, i fullt dagsljus, störtade ned i sjöar med ett vattenplask och ibland en smäll som följd. Militären letade men hittade aldrig en vrakspillra.

När jag lyssnar till dessa observatörer blir jag som ett levande frågetecken. För ett par timmar sedan pratade jag med en man, född 1941, som 1947 eller möjligen 1948, hade legat på rygg i en slänt ned mot sjön Sandsjärv utanför Överkalix då han fick höra ett surrande ljud och tittade upp.

– Rakt ovanför mig kom en grå tub rusande förbi ned mot sjön, berättar han. Någon sekund senare slår föremålet ned några meter ut från strandkanten.

Så långt kan det röra sig om nästan vad som helst. Ett snabbt förbifarande föremål som är svårt att hinna se mer än konturerna av slår ned och försvinner i det två meter djupa vattnet. Men så enkelt var det inte:

– Föremålet försvann inte utan började fara fram på vattenytan som om det hade en propeller, berättar mannen som i dag bor i Sandviken. Jag kunde följa det under fem hundra meter då det for snett över sjön tills det några meter från andra sidan började sjunka. Försvann gjorde det i alla fall och själv sprang jag till mamma för att berätta vad jag sett. Det hela var över på fem-sex sekunder.

Så vad var det mannen såg? Ingen aning. Men han var inte ensam. Den 19 juli 1946 hade en familj i Gällivare sett ett föremål störta ned i vattnet för att fara fram alldeles i vattenytan innan det verkade sjunka i sjön Vassarajärvi. Samma dag, några timmar senare, upprepade sig samma historia i sjön Marmen utanför Söderhamn. Ett föremål slår ned, far fram i vattenytan och sjunker med ett bubblande.

Spökraketernas gåta väntar ännu på sin lösning.

Vill ni läsa mer om dessa fenomen så klicka här .