Jag har ett antal stadiga mejlvänner där Roger i Lund antagligen är den mest ihärdige. Vi har rätt olika åsikter om det som rör sig i ”ufoland” vilket är alldeles utmärkt eftersom det ger oss båda chansen att tänka till när den elektroniska posten vandrar mellan våra datorer.

I dag undrade Roger varför det så ofta står ”påstådda” upplevelser i UFO-Aktuellt och på vår hemsida. Han tycker att detta tyder på att det vi skriver om kanske aldrig har hänt. Och visst KAN det vara så. Ett påstående är ju faktiskt en persons berättelse och den kan ju bli fel beroende på en mängd olika yttre omständigheter.

Vi människor är inga exakta datamskiner som registrerar allt som händer och sedan lagrar det för att kunna plocka fram det månader eller år senare i exakt den form vi en gång upplevde det. Istället saätter våra hjärnor igång med att bearbeta upplevlsen, passa in den i ett sammanhang och lägga till rätta detaljer för att göra den mer begripliga.

Att kalla något för ”påstått” betyder kort och gott att vi bara har den anekdotiska berättelsen att gå på. Att det inte finns några oberoende vittnen eller fysiska belägg för det som berättas. Det är inget nedvärderande i ordet utan bara ett sätt att visa statusen på materialet. Men givetvis också en varningsflagga som säger att vi måste undersöka saken närmare.

Jag kan givetvis påstå i stort sett vad som helst. En blå apa i sovrummet till exempel. Sedan är det upp till andra att:
1. Tro på mig utan att ställa vidare frågor,
2. Att undersöka upplevelsen genom att ställa frågor och/eller försöka hitta fysiska belägg.

Punkt 1 ägnar sig new aga-folket åt.
Punkt 2 är UFO-Sveriges modell.

Ägnade några timmar åt att besöka en gammal ufolog i dag. Han har varit intresserad sedan femtiotalet och jag kommer att göra en längre intervju med honom i höst. Fick en kasse böcker till AFU och lite annat material som är intressant för oss.

Har också strukit terassen med olja med god hjälp av Niklas och Markus. I morgon är den torr och då kan vi sitta där igen.