I dag firar vi vår sexåriga bröllopsdag med att jag släpper iväg min Anneli på konsert med Sting på Skeppsholmen. Vad kan man mer göra för sin käresta.
Japp, det var sex år sedan vi gifte oss på svenska ambassaden i Paris inför våra två pojkar och nedresta vännen Ylva Carlsson. Vad jag minns mest är kanske att vigselförrättaren frågade om jag hade kollat så att det fanns nog med film i kameran som jag gett till Ylva för att hon skulle ta några bilder från den högtidliga stunden. Visst, klart jag har, svarade jag.
Resultatet blev att mitt under vigseln så knäppte Ylva det första kortet varvid hela rullen började mata tillbaka i en rasande fart och under högljutt surrande. Den bilden var den sista på rullen och jag hade visst inte kollat att det var en ny film i kameran. Pinsamt.
Nu tog Ylva några egna bilder så det blev kort från vigseln i alla fall.
Själv har jag firat dagen med att köra Markus till golfbanan och åka runt halva Norrort med Niklas för att handla diverse nödvändigheter. Bland annat present till Anneli som fyller år i morgon. Mycket firande just nu. Vi gjorde också en attack mot dammråttorna i hyllan med legofarkoster, vilket var mer än behövligt. Men i kväll har vi tittat på ”Pistvakt” och vräkt i oss köpespizza framför teven.
Bilden ovan tog Mats Nilsson i Sala den 12 juli. Han hade lånat grannpojkens snurra och skickade upp den framför kameran. Ett tefat så gott som något.