Det är bra fart för UFO-Sverige just nu. Många nya intresserade är på väg in i organisationen och vårt samarbete med Norge – som startade 1980 –  kommer att få en ny injektion nu på lördag när jag och Håkan E åker till Oslo för att träffa styrelsen i UFO-Norge och för att jag ska hålla föredrag på deras årsmöte.

Ett mera naturligt samarbete än mellan oss och UFO-Norge är svårt att hitta. Vi delar inte bara gränsen utan också värderingarna om hur man ska undersöka ufofenomenet. Tillsammans har vi genomfört två stora och internationellt uppmärksammade projekt i Hessdalen och under alla år har vi utbytt erfarenheter och idéer mellan våra respektive grupper. Flera gånger har medlemmar i UFO-Norge varit med på våra fältundersökarkurser.

Det finns visserligen de som menar att UFO-Norge är väl skeptiskt men för mig som känner de flesta inom organisationen så är situationen en annan. UFO-Norge står för samma kritiskt granskande inställning som vi och danska SUFOI vilket har gett samtliga tre grupper ett gott renommé bland ufologer runt om i världen.

Dagen i övrigt har varit ganska välfylld. Intervuade TCO-ordföranden Sture Nordh i förmiddags, skrev en artikel om situationen på Haiti och avslutade med att skriva om hur FN:s klimatpanel gått på en riktig mina när den publicerade en rapport om hur glaciärerna på Himalaya smälter som inte var sann. Dessutom har jag begått premiär på DN.se:s redaktionsblogg.

Har också försökt hjälpa min spanske vän ufologen Vicente-Juan Ballester-Olmos, en av världens absolut bästa och mest välkända, med att hitta en bild som är tagen i Sverige. Ringde en vän på SGU i Uppsala men där fanns inte boken i fråga så det fick bli Carolina Rediviva istället. Och där verkade boken, som ska innehålla en bild av klotblixt, den enda svenska i så fall, finnas.

Världen är stor och det finns oerhört många kompetenta ufologer där ute. Jag har väl kontakt med ett par hundra av dem ett vanligt år. Många av dem räknar jag som mina vänner och alla känner de till AFU och UFO-Sverige och har stor respekt för det arbete vi utför.

Faktum är att ytterkantsufologerna och new age-personerna inte längre spelar någon större roll. De håller mest till på YouTube och på obskyra forum där få bryr sig om dem. Av någon anledning är en del fixerade vid UFO-Sverige trots att de uppriktigt hatar oss. Märkligt kan man tycka. Men intressant ur ett sociologiskt perspektiv.

Hemma har barnen pluggat till var sitt kemiprov och de satt båda i Markus rum för att kunna hjälpa varandra även om det mest blev Niklas, som ju ligger två år före, som kunde ge Markus goda råd. Anneli stack och simmade efter det att vi hade ätit tillsammans och jag ringde mamma som blir kvar på sjukhuset ett tag till. Hon har fortfarande hemskt ont av den havererade kotan och det kan man verkligen förstå.