I dag kunde jag ta mig en stund för att hinna ikapp några saker som blivit liggande, bland annat att arkivera en massa saker som finns i datorn och som bara hamnat på skrivbordet utan inbördes ordning. Nu har jag placerat dem på sina platser på min externa hårddisk. Jag har också svarat på en del brev och mejl. Ett av breven från en man i Bredbyn som tackade för det arbete som UFO-Sverige gör och som också ville bidra med pengar till vårt dykprojekt i Norrland i början av hösten. 500 kronor skickade han med i kuvertet, ett mycket fint bidrag som vi tackar för.

Jag satte mig också en stund för att sortera in lite pappershögar i pärmar. Ett ständigt pågående och aldrig avslutat projekt som lätt växer en över huvudet om jag låter bli att sköta det. Information strömmar in och det blir inte mindre med tiden. Nu på förmiddagen har jag sorterat in ett stort antal klotblixtrapporter, ett fenomen som påminner mycket om en del uforapporter och som också är svårt att ge en enkel förklaring till. För några år sedan fick jag ta över ett stort antal rapporter om klotblixtar från professor Stig Lundquist i Uppsala. Stig var länge ansvarig för åskforskningslaboratoriet där och var själv intresserad av klotblixten som fenomen. Men i dag finns det inget större intresse bland forskarna längre förstod jag.

Hade inte jag tagit hand om originalrapporterna är det sannolikt att de hade slutat på soptippen eller i pappersåtervinningen.

Det finns ju en uppfattning om att informationen bara ökar, vilket är sant, men det finns också ett läckage där äldre tiders forskning och iakttagelser av okända fenomen inte sparas eller tas tillvara. Detta läckage är något som AFU försöker stoppa genom att rädda informationen från att gå förlorad. Nästa steg, och det jobbar vi på, är att se till så att den också blir tillgänglig via vår hemsida, genom skanning och katalogisering.

Det är väl lite så jag själv tänker när jag skriver mina böcker. Genom att sammanställa information som de flesta inte kan komma åt på annat sätt gör jag den tillgänglig. Varje gång jag hittar något unikt och sedan kan föra det vidare känner jag mig nöjd.

På jobbet intervjuade jag en av dykarna som vid fyra tillfällen tagit sig ned till den så omskrivna cirkeln på botten av Östersjön. Den artikeln blev välläst och likaså min blogg om samma sak. Dykaren hittade inget som tydde på att det var något skapat av människor utan var inne på att det rörde sig om en geologisk formation, något som jag själv hävdat sedan en längre tid. Spekulationerna om att det skulle vara ett ”ufo” (flygande tefat i folks ögon) verkar därmed kunna läggas åt sidan.

Nu väntar vi på geologernas svar på vad det rör sig om för sten som dykaren har plockat med sig upp.

En av mina Facebookvänner, Andreas Creutz, har recenserat en av mina äldre böcker, Berättelser om det okända, vilket var roligt. Dessutom var recensionen positiv. Allt färre tidningar skriver om böcker samtidigt som de blir allt fler på privata bloggar.

Och så är det fotbolls-EM på teve. Här skriver jag direkt: Sverige ligger under med 1–0 som vanligt. Att hålla på Sverige är att alltid hoppas på att det ska gå bättre i nästa halvlek, nästa match, nästa turnering eller när det kommer en ny generation spelare. Men inte nu. För just nu är det bara ett elände. Och så gjorde Mellberg 1–1 precis när jag var på väg att ge upp! Och 2–1. Sanslöst. Och sedan släppte ”sållet” Isaksson in 2–2. och inte långt senare låg vi under med 3–2.

Så ser det ut just nu. Ordningen återställd. Ont i magen är bara förnamnet.

Och så tog matchen slut – liksom EM – för ett svenskt lag som har läckt bakåt på ett sätt som för tankarna till ”Titanic”. Nu är det bara att börja ladda för VM-kvalet i höst 🙂

Mitt i allt elände skrev jag två små artiklar till EM-paketet. Den ena om hur Sveriges fina svit mot England tog slut efter 44 år och den andra om hur engelsk press skrev om matchen.

Avslutade kvällen med att debattera med en kille på Facebook som tyckte att jag var för negativ när det gällde den märkliga formationen på Östersjöns botten. Det kan nog stämma att jag varit kritisk till det sätt som hela historien har hajpats. Att föra in idén om att det skulle kunna vara ett kraschat ufo känns bara så fel. Det fanns, och finns, ju inte det minsta belägg för sådana tankar. Noll.