Vips. Så var semestern slut och det är dags att börja arbeta igen. Kändes lite märkligt att vandra iväg till bussen i dag efter en god lunch med Anneli och en nyvaken Markus på verandan. För det var ännu en varm och skön dag där man gott och väl kunde ha stannat hemma.

Innan jag kom så långt har jag fortsatt att jaga en kock till Norrlandsexpeditionen. Inte så lätt har det visat sig. Fick svar från den scoutkock som jag hoppats mest på. Han tyckte att det hela verkade hur spännande som  helst men kunde inte eftersom han skulle på 50-årsfest den helgen. Då ringde jag Rickard Andersson, erkänt bra kock inom UFO-Sverige, och även han tyckte att det verkade vara en kul utmaning. Tills han kom på att det var samma helg som han och frugan skulle låta döpa sin lilla Linnea.

Nu har jag ännu en på gång. Men hur det går med detta försök vet jag först i morgon.

På jobbet var det mesta sig likt. Lite krångel med några inloggningar kom som ett brev på posten. Inget annat att vänta sig efter så lång frånvaro från datorn. Efter en stund ringde två ungdomar via en högtalartelefon och verkade allmänt oroade. Det visade sig att de läst på nätet om att planeten Nibiru var på väg hitåt och att det då skulle gå åt skogen med jorden. De hade också läst att en norsk politiker påstått att han visste att det fanns underjordiska bunkrar där politkerna då skulle söka skydd och att illuminaterna släppte ut kemikalier via flygplanens kondensstrimmor för att – ja, gud vet vad.

Vi pratade länge och båda var vettiga och lyhörda men också fulla av nätinformation som inte har ett dugg med verkligheten att göra.

De hade helt enkelt tagit sig en tur på nätet och snappat upp det många andra redan gjort. Konspirationsdrypande undergångsprofetior. Men. De hade också förstått att jag var en av de få som faktiskt ägnat några timmar åt att undersöka dessa påståenden och nu vlle de, kanske mest hon, bli lugnade av det jag hade att säga.

På jobbet skrev jag om en sekt som väl hade passat i min nya bok som tyvärr redan är på tryckeriet. En rysk sektledare, 83 år gammal, har hållit sina medlemmar instängda under jord i tio år. Märkligt att det hela tiden dyker upp nya sekter som är värre än man ens kunnat föreställa sig. Det måste finnas nästan hur många som helst.

Randade också ihop en blogg för att visa att jag är tillbaka. Det var ju ett tag sedan sist så läsarna kan behöva påminnas om det. Bloggen handlade om att den som vill kan rösta på vilken galax eller stjärnhop som det jättestora teleskopet VLT ska riktas in mot när det Europeiska sydobservatoriet fyller 50 år i höst. Lite kul. Jag röstade själv.

Givetvis tog jag chansen att gå på La Barca nu när jag varit borta så länge. Det blev ett glatt återseende när jag stoppade i mig en Calzone framför storbildsteven. Sverige ledde med 4–2 när jag gick och med 5–4 när jag kom tillbaka till redaktionen. Då trodde jag nog att det skulle gå alldeles åt fanders. Men icke! Sverige gjorde en bragdmatch och vann efter stor dramatik med 24–22. Knappt man trodde det vars ant.

Jag gick igenom de danska hemsidorna och skrev en artikel om danskarnas besvikelse.

Det blev rätt mycket gjort den här första arbetsdagen.