Packning in i det sista och så mera jobb med UFO-Aktuellt. Det är alltid sista minuten-saker som ska hinnas med innan man åker någonstans. Satt upp till halv fyra i morse och jobbade med UFO-Aktuellt och kravlade mig upp igen efter 09 för att fortsätta men nu har jag i alla fall kunnat skicka det mesta av korrekturet till Stefan som har hela en vecka på sig att göra klart det. Återstår är att skriva ledare och en artikel och sedan är jag klar. Bra framförhållning vilket gör att alla prenumeranter kommer att få sin tidning före jul.

Medan jag satt och skrev som bäst så ringde Niklas från Barkarby station och undrade om jag kunde komma dit snabbt som ögat eftersom han glömt en bok som han lovat låna ut till en klasskamrat. Så det blev till att avbryta allt och ta hans bil (Anneli var iväg till Jakobsberg med vår) och pipa dit så snabbt jag kunde. Det var inget svårt beslut eftersom han kastade sig iväg på samma sätt härom dagen när jag hade glömt mobilen hemma. Men i dag flyger vi alltså söderut, jag och Anneli, och lämnar pojkarna hemma att vakta och ta hand om huset – och sig själva! Det går nog bara bra det och de kommer säkert att uppskatta friheten. Men nu kommer taxin snart och sedan bär det av till Arlanda.

/…/

Det blev en behaglig flygresa ned till Lissabon (där jag läste en god bit i David Clarkes nya och omarbetade upplaga av ”The UFO files) som vid ankomsten bjöd på 15 graders värme hela kvällen. Så det var bara att lämna jackan på rummet efter att ha checkat in på Hotel Lisboa (som ligger ett stenkast från Praça Marquês de Pompal där vi kom upp från tunnelbanan). Ni kan förresten se Anneli framför hotellet här ovan.

Vi hade väl inga större ambitioner för kvällen, klockan var 21 när vi checkade in och en halvtimme till innan vi kom iväg ut så vi strövade söderut längs Avenida da Liberdade i jakt på en restaurang. Efter att ha passerat bullriga Hard Rock Café, som visserligen hade lockande burgare, så fastnade vi istället för en indier mitt emot på Rua dos Condes. Vad den hette gick trots ett visitkort inte att klura ut men maten var bra: Anneli tog Lamb Korma och jag Chicken Tikka med vitlöksnan och så drack vi inhemsk ljus öl.

Efter maten, som gick på rimliga 23 euro för båda (inklusive tre glas öl), gick vi ned längs den verkliga restauranggatan Rua Portas de Santo Antão där inkastarna stod som spön i backen. Men mätta var vi och kunde i lugn och ro ägna oss åt lite sightseeing.

På vägen hem köpte vi en miniflaska portvin av ett mindre känt märke (Porto Quinta Infantado) som vi delade på rummet innan det var dags att sova. Många korta nätter har gjort att jag har en lätt huvudvärk som nog bara kan botas med en natts riktigt god sömn.