Har fortsatt mitt lilla arbete inför veckoslutet vilket tagit i princip hela förmiddagen i anspråk. Exakt vad det rör sig om kan jag tyvärr inte skriva här. Men det går framåt och blir nog bra.

Vaknade tidigt eftersom en man från Stockholms miljöförvaltning ringde och väckte mig. Jag hade sökt honom i går men då behagade han inte ringa tillbaka. Detta är något som inträffar då och då och är lite av baksidan med att jobba kväll. För folk man söker då kan mycket väl få för sig att vara ”duktiga” och ringa tillbaka tidigt nästa dag sedan de slagit på sina jobbmobiler.

Somnade i alla fall om en stund innan det var dags att ta en macka och sätta sig vid datorn.

Ringde John Rimmer i London för att boka tid för träff i september. John var ute men jag fick tala med hans trevliga fru som bekräftade att mitt föreslagna datum fungerade hur bra som helst. Mejlade en annan av dem som fortfarande finns kvar på vår ”träffas”-lista och fick okej även där så nu är det bara ett par namn som återstår. Tanken är att vi ska träffa nitton personer under dagarna i England. Ringde Anders på AFU och bad att han skulle ordna fram underlag för etiketter som ska sättas på lådorna vi kommer att packa fulla med ufopapper och böcker i England och mejlade vårt körschema till Bob Rickard vars hem i nordöstra London vi ska ha som bas.

Fixade mat och mig och pojkarna och så åt vi i det fina vädret på verandan. Fel ketchup hade inhandlats vilket inte uppskattades av Niklas. Men korven och makaronerna slank ned ändå. Markus krånglade sig alltså upp även han och under eftermiddagen klippte han sin del av den oklippta gräsmattan innan han stack ut på banan.

På jobbet var det avtackning av Richard som har jobbat här i sommar. Glass i stora lass och lite prat blev det.

Ni minns kanske mitt lilla påpekande om damen som inte ville gå UFO-Sveriges fältundersökarkurs i gårdagens blogg. Nu har damen skickat en kopia av den blogg som hon läste och reagerade på. Där skriver Anders Berglund bland annat att vi nog inte hittar svaren på ufogåtan ute bland stjärnorna. Och det tror väl inte heller jag. Han konstaterar också det alla som undersökt uforapporter i några år är medvetna om: Att också en ljuspunkt kan bli ett tefat för den som vill tro.

Jag kan förstå att många blir förvånade över att UFO-Sverige inte står för en övertygad och trosviss ET-inriktning. Det är väl den bild många har av ufogrupper. Men det faktum att vi är kritiskt granskande betyder ju inte att vi ser ner på observatörerna eller att vi behandlar dem på något nedvärderande sätt. Absolut inte. Och som jag har skrivit flera gånger: Visa ett exempel på detta. Jag vet då inget.

Det är ju observatörerna som är grundbulten i hela verksamheten. Utan deras iakttagelser så hade vi inget att undersöka. Vad vi däremot klarar oss bra utan är en del personers tolkningar och övertygelser om att de vet vad det var de såg. För den saken är nämligen inte så lätt. Något man blir varse under vår fältundersökarkurs. Synd då att damen inte vill gå den.

Skickade iväg följande twittermeddelande framåt kvällen:

Klotblixten är världens vanligaste ovanliga fenomen. Och några amerikanska forskare försöker hitta svaret på gåtan. Men de når ännu inte ända fram. Vad är det som får dessa klot att flyga och hur kommer det sig att de inte bara löses upp så snart de bildats? Skrev en blogg på DN.se.

Är väl inte så flitig på Twitter som jag borde. Men när jag bloggat brukar det bli en rad. Så om ni vill följa mina DN.se-bloggar så är Twitter en bra kanal.

Dagens måltid intogs på La Barca med Bosse men utan Staffan som satt i facklig förhandling.