Dagen kunde kanske ha börjat något mera stillsamt och problemfritt, kan man tycka. Först ringde Aftonbladet och väckte mig inför morgondagens tevesändning då jag ska vara med i deras morgonteve vid åttasnåret. Sedan, när jag väl kommit upp och börjat planera för hur jag skulle hitta någon ventilationsfirma som kunde hjälp oss med vattenläckan i taket så gick ena näsvingen till läsglasögonen sönder. Och ungefär i den vevan ringde en journalist från Söderhamns-Kuriren och ville ha min kommentar till ett fall som kommit in till honom sedan han publicerat en stor artikel om min bok i tidningens helgbilaga.

Dessutom hade jag redan en annan mindre kul punkt på agendan, nämligen att åka till Motordepån och betala den nya lampinsatsen till bilen plus bytet till vinterhjul som blivit en tusenlapp dyrare då två bultar rostat ihop och gått av under arbetet.

Men det mesta skulle till slut reda ut sig.

Jag pratade en bra stund med Fredrik Björkman på Söderhamns-Kuriren som precis hade träffat en före detta polis som tillsammans med sin kollega någon gång på 70-talet hade sett ett lysande klot under patrullering i Sandarne. Polismannen hade läst artikeln om min bok och om den observation av ett annat klot som journalisten hade skrivit om nu i helgen. Nu undrade Fredrik B om jag kände till fallet och det ringde en klocka. Med hjälp av Peter på AFU hittades händelsen i form av ett brev till den dåvarande ordföranden i Gävleborgs UFO-förening, Roland Östlund, och som nu finns på AFU.

Det visade sig då att händelsen sannolikt ägt rum i augusti 1975 vid 03.30-tiden på natten. Min teori är att det kan ha rört sig om en rysk raketuppskjutning från Plesetsk eftersom beskrivningen av klotets rörelse mot nordost och hur det betedde sig stämmer väl med tidigare rapporter av sådana.

Sedan var det dags för mig och pojkarna att försöka kolla upp varför det kommer vatten genom en ventil i mitt och Annelis sovrum. Inte mycket men nog för att det ska vara oroande. Den ventilationsfirma jag försökte ringa hade inte längre en fungerande mobil så vi gav oss upp på vinden för att försöka spana själva.

Det hela slutade med att jag läste manualen till ventilationsapparaten (som står där uppe) och då började misstänka att det kunde vara stopp i luftutflödet där fukt ska transporteras ut i luften från norra gaveln i huset. Och med hjälp av lite kreativ placering av stegen (se bilden nedan) så gav sig Markus upp och skruvade loss gallret – som visade sig vara helt igensatt. Så jag plockade in det och gjorde rent det och så satte Markus upp det igen och Niklas tog sig upp på vinden för att starta ventilationen. Nu är det bara att hoppas att problemet är löst.

Sedan drog jag till Motordepån och betalade bilen och fick veta att Guy, som skött vår bil i några år, ska sluta då han flyttar till Hölö. Trist. Därefter blev det ett besök hos optikern i Jakobsbergs Centrum och snabbt och lätt bytte han ut båda vingarna till mina läsglasögon. Passade på att beställa tid för synundersökning i morgon också. Kan behövas.

Ett besök på Bolaget gjorde att jag fick tag på ytterligare några julöl så nu är det snart dags att börja provsmaka! Köpte också sex burgare på Burger King som fick bli lunch åt mig och pojkarna.

Så långt på dagen hade jag inte hunnit göra det jag egentligen hade tänkt, nämligen att jobba med UFO-Aktuellt. Och det blev en hel del andra saker som dök upp längs vägens gång också – som vanligt. Bland annat så fick jag ett mejl från Nikolai som var den som gjorde lördagens inslag om mig och AFU på SVT. Han hade fått ett mejl från en man som jag själv tidigare varit i kontakt med i Väddöfallet. Mannen, som i sin tur tipsat mig om en annan man som kunde sitta inne med svaret på metallbitens ursprung, hade hört av sig och berättat sina teorier kring det hela.

Nu sprack hela det spåret då mannen som jag hänvisades till först visade sig mycket vänlig och villig att hjälpa mig för att en månad senare slänga luren i örat på mig! Detta är en av de konstigare sakerna jag råkat ut för under mina år som ufoundersökare. Jag kan för mitt liv inte fatta vad som hände mellan våra två samtal. Något fick mannen att gå från hjälpsam till fullständigt negativ.

När nu mannen som tipsade mig från första början mejlar att jag hade ”retat upp” hans kamrat så har jag mejlat över såväl min ljudinspelning av mitt samtal med kamraten plus de två breven jag då skrev för att visa att jag på inget sätt gjort något för att reta upp honom. Kanske verkar det onödigt att lägga ned tid på något som detta men jag hoppas ju fortfarande att kunna få den hjälp jag hade hoppats på för att en gång för alla lösa mysteriet med Väddömetallen. Vi får väl se.

När så Anneli dök upp efter att ha simmat i Jakobsberg så hade hon med sig två oväntade vänner som kört henne hem! Ni kan se dem här ovan: Harriet och Arne Gjärdman. Arne var ju FOA:s ufoansvarige mellan åren 1990 till 2000 och vi två blev goda vänner med tiden. Arne öppnade många dörrar och var en oerhört kompetent och trevlig person att ha att göra med. Nu är Arne 79 men fortfarande i fin form och det var länge sedan vi sågs. Så det var riktigt roligt att prata en liten stund här hemma i hallen. Och vi bestämde oss för att ses igen snart.

I kväll har jag i alla fall hunnit jobba lite med tidningen men också suttit en stund i soffan med Anneli med frimärkena på bordet och plockat in några nya i albumen. Men sedan blev det UFO-Aktuelltjobb till midnatt. I morgon blir det Aftonbladet teve klockan 08.

Markus rensar ventilen.

Och Niklas håller i stegen.