I dag flög Anneli och Ylva till Umeå för några dagars ledighet tillsammans med Ylvas mamma Gerd och jag körde dem till Arlanda. En körning som tog mig en bit på vägen mot Fallen utanför Skärplinge i norra Uppland där jag skulle träffa Margareta Nilson, änka efter astronomen och författaren Peter Nilson. Vi har hållit kontakten sedan jag intervjuade Peter den 16 september 1997 och skickat brev till varandra efter hans bortång i början på 1998.

På plats fanns också Margaretas och Peters dotter Katharina och hennes man Joachim och vi tillbringade fem timmar tillsammans i det fina gamla huset. Ni kan se Margareta här ovan där hon står framför en del av Peters boksamling och även hans samtliga egna böcker. Bilden på Peter Nilson, som syns mellan böckerna tog jag på honom i samband med min intervju och det är verkligen en ära att den får stå där.

Vi gick runt och tittade igenom Peters bokhyllor vars innehåll jag trodde Carolina Redeviva tagit hand om men det visade sig att de bara tagit med sig datorns innehåll (som de brände på cd-skivor i slutet av 1999 utifall att milleniumskiftetsspöket skulle slå till) och hans manus. Själv letade jag efter en liten tunn skrift av Hylthén-Cavallius om drakar i Småland på 1800-talet men trots ivrigt letande hittade vi den aldrig. Däremot några andra böcker som Margareta var snäll nog att skänka till mig liksom en låda med skrifter av Knut Lundmark, en annan av mina stora idoler.

Vi var också uppe en sväng på vinden och hämtade en del tidskrifter som jag ska se om Mariestads Astronomiska Sällskap, MAK, vill ha.

I ett rum i det fina gamla huset stod en stor modell under plast. När vi lyfte på den uppenbarade sig ett två meter högt modellhus, likt ett stort dockskåp, inte helt olikt Muminfamiljens hus och det var också därifrån inspirationen hade kommit fick jag veta av dottern. För huset hade Peter Nilson själv byggt, händig var han, men det som på Muminhuset i sagorna var ett toppigt tak hade han ersatt med en kupol där det stod en stjärnkikare! Vad annars!

Ni kan se några bilder av det här nedan.

Det är bara att beundra denne mångsidige man som lämnade astronomyrket redan 1976 eftersom han ansåg att jobbet med tiden blev för smalt och enkelriktat. Peters idéer och intressen var betydligt vidare än så, något som läsarna av hans böcker tydligt märker.

Det var verkligen en förlust när han gick bort 1998 och jag är glad att jag trots allt han träffa honom ett par gånger. En gång då han var och lyssnade till ett föredrag jag höll om ufo i Tierp och så den där sista gången i hans hem i september 1997.

Margareta berättade flera händelser ur Peters liv och bland annat att han hade missat solförmörkelsen den 30 juni 1954, något han hade bespetsat sig på som den astronomiintresserade unge man han var. Men ödet ville att han skulle drabbas av blindtarmsinflammation och blev opererad och därmed låg på sjukhus när totaliteten inträffade. Peter hade då bett att få sin säng framdragen till fönstret så att han i alla fall skulle kunna se hur mörkret spred sig utanför. Man kan bara ana besvikelsen han måste ha känt.

Efter att ha burit ut ett antal lådor med tidskrifter till bilen så var det dags att tacka för mig och sätta mig i bilen. Det är en bit att köra (och det vräkte ned nästan hela vägen upp) så jag var inte hemma igen förrän klockan 21. Då lagade jag en gryta spaghetti och tittade på ”Die Hard 2” i min ensamhet.

På förmiddagen, innan det bar norr ut, kom två av snickarna för att fixa fallet på taket mellan huset och garaget. Det var något litet fel på ett ställe som gjorde att det rann vatten mellan tak och vägg. Men nu verkar det vara okej eftersom det inte syntes någon pöl, trots ivrigt regnande, när jag kom hem.

Strax före midnatt ringde Markus och undrade om jag kunde hämta honom i Bergshamra och det kunde jag väl. Han hade varit på ”Entourage” med kompisar och sedan hängt med några av dem hem.

Peter Nilson som jag fotograferade honom den 16 september 1997.

Peter Nilsons eget ”Muminhus” har givetvis ett observatorium på taket.

Inne i det spökar det på vinden!

Snickarna sliter med det feldoserade fallet.