Dagen började med sol här i Visby och vi fick behålla den ända fram till lunch. Målet var att köra till Fårö och kika runt lite.

På vägen upp ville jag gärna stanna till och titta på Sangelsteinen eller Klangstenen som den också kallas. Den ligger utanför Lärbro och jag har besökt platsen en gång för länge sedan, då tillsammans med några UFO-Sverigemedlemmar. Allt jag visste var att den låg på höger sida av vägen men vårt googlande visade inte mer exakt än att den låg på Laikarhajd.

Så vi stannade vid Coop i Lärbro och frågade kassörskan (som inte hade en susning) och en kollega till henne (som visste lite mer). Enligt henne låg stenen någonstans på vänster sida av vägen strax före 90-skylten. Men så var det inte alls. Stenen visade sig ligga på höger sida (så där mindes jag rätt) och före 70-skylten, 90-skylten var betydligt längre bort.

Dessutom hittade vi till slut koordinaterna (57.782848, 18.812720) på nätet och kunde köra raka vägen dit. Stenen har den egenskapen att den ger ifrån sig ett tydligt metalliskt ljud när man tar en annan sten och bankar på den. Så det gjorde vi! Dessutom är det en så kallad älvkvarn, alltså en sten med skålgropar som som gjorts av ”älvor”.

Nå, snarare av människor på bronsåldern. Och liknande skålgropar finns på en rad stenar runt om i landet. Vi stod där en stund, filmade, bankade och tog bilder. Luften var 6-gradig och frisk och himlen finfin.

Om ni tänker hitta dit så sväng av från 148:an där det står Kyllaj 11, Hellvi 6, Pavalds Gård 3 och Skuttlings 1 på de fyra skyltarna vid vägen. Sedan kör ni cirka 750 meter fram till en liten trästolpe med siffrorna 31110 på sig och tar till höger, kör 300 meter och så är ni framme vid en liten trätrappa som leder över staketet in på området där stenen ligger rakt framför er.

Nöjda åkte vi vidare mot Fårösund där vi tog färjan över till Fårö. Vi hade sett att det skulle finnas en skeppssättning vid Lansa men trots lite sökande hittade vi den inte. Däremot mötte vi den gotländska stolpbilen som var i full färd med att trycka ned de orange snöpinnarna längs vägarna. Vintern är på väg.

Istället körde vi vidare till Sudersand via en lanthandel (Icabutik) för att köpa vår lunch. Det finns ju inte en enda restaurang öppen här så här års. Men med hjälp av lite italienska korvar, bananer, croissanter och dricka så blev det mat i framsätet på bilen på en näraliggande parkering.

Sedan vandrade vi ned på stranden där vi faktiskt hade sällskap med en man som även han gick längs vattenbrynet. Vad han gjorde fick vi aldrig klart för oss. Och han fick nog aldrig klart sig vad vi gjorde.

Så vad gjorde vi? Enkelt förklarat var vi helt enkelt ute och gick. Efter en stund svängde vi in i skogen och träffade på ett gäng gutefår som mäade på rätt ordentligt. På vägen mot bilen stannade vi till vid en minnesplats för Olof Palme som inte var särskilt imponerande men vi stannade i alla fall till och tog ett kort.

Eftersom söder ut nästan var det enda alternativet i det här läget så styrde vi mot färjan men är man på Gotland och Fårö ska man väl titta på en rauk också. Svängde in på en allt annat än rauk väg som slingrade sig fram mot Digerhuvud där vi tog ett kort, tittade på några fartyg och njöt av utsikten innan vi drog vidare.

Egentligen hade Anneli planerat att vi skulle åka till en keramikverkstad i Etelhem men där svarade ingen trots upprepade försök så hon ringde Thord Karlssons keramik i Lye istället och där svarade Thord. Inget är ju särskilt långt bort här på Gotland så 85 kilometer senare var vi framme och knackade på.

Thord satt och jobbade med drejsnurran och vi fick kika runt själva. Och det tog inte så lång stund innan Anneli hittade en salladsskål och en fruktskål som vi slog till på. Thord var en lättpratad man och han berättade att hela byn (200 personer) enats och sett till att man hade ett superbilligt fibernät vilket gjorde det enkelt för honom att jobba hemifrån.

När mörkret började sänka sig körde vi tillbaka till Visby, tog en öl och några chips på rummet och sedan vandrade vi ned för backen till Gamla Masters på Södra Kyrkogatan 10 för en drink innan det var dags för middag.

Vi satte oss i lädersoffan mot fönstret och beställde in en gindrink till mig och en Mojito till Anneli och planerade lite inför en fest vi ska ha i november. 18.50 fortsatte vi ned längs gatan till nummer 20 och Isola Bella som är en italiensk restaurang i ett källarvalv.

Det var halvfullt och vi tog en plats på en ytterkant, beställde in vitlöksbröd, fick gratis oliver, och en Valpolicella till Anneli och en Sleepy Bulldog till mig. Huvudrätten fick bli Risotto al frutti di mare till Anneli och en pasta carbonara till mig.

Jag tror att vi blev lika mätta som i går trots att vår plan var att inte bli det.

Nöjda vandrade vi sedan hem i ett lätt regn och lade oss att läsa en stund. Somnade före midnatt då boken var färdigläst.

Klangstenen.

En av skålgroparna.

Himlen över Sudersand.

På väg tillbaka till bilen mötte vi ett gäng gutefår.

Vid Suderstrand fanns också en minnesplats för Olof Palme.

Anneli testade en klassisk telefonkiosk men tog för säkerhets skull med mobilen eftersom själva telefonen saknades.

På väg från Sudersand stannade vi till vid den här ”fina” och stängda butiken. Elvis verkar ha haft det bättre.

Raukar vid Digerhuvud.

Och så vi och några raukar.

Anneli inventerar Thord Karlssons butik.

Thord Karlsson i arbete.

Och Thord med den skål som Anneli till slut fastnade för.