Vaknade 05.30 men beslutade mig för att det var en dålig tid att gå upp så efter att ha somnat om blev det 08 istället. Bättre. Så var man hemma igen efter nio dagar på vift och det är alltid skönt att vakna i sin egen säng. Nu var Anneli inte där eftersom han var kvar i skärgården där hennes jobb hållit kickoff. Men framåt kvällen träffades vi igen!

Själv tog jag tag i några maskiner med tvätt, packade upp en del saker jag inte hunnit med i går och gjorde mitt bästa för att bota hostan med hostmedicin, honungsvatten och snäll mat i form av nudlar. För halsen var rätt kärv när jag väl kom upp.

Framåt lunchtid satte jag mig i bilen och körde in till produktionsbolaget Filts fina lokaler på Kungsholmen där jag strålade samman med Caroline Giertz och Roger Dackegård. Roger och jag har gjort en hel del radio tillsammans tidigare och Caroline, som ni minns från ”Det okända” på teve, gjorde podd med mig tidigare i somras. Då handlade podden om ufo och nu om varelser kopplade till uforapporter.

Jag var lite orolig över att halsen inte skulle hålla eller att jag skulle få hosta under inspelningen men det gick utan problem även om jag nog låter lite mörkare på rösten än normalt. Förutom mina kommentarer kan lyssnaren också få höra Bo Hallberg berätta om sina minnen av det han menar är ett möte med en besättning på en okänd farkost vid Tåsjö i slutet av 1950-talet. Något ni har kunnat läsa om i UFO-Aktuellt nummer 4, 2016. Roger Dackegård hade, efter att Johan på rapportcentralen kollat att det var okej, ringt upp Bosse för en telefonintervju.

Jag försökte lyfta fram olikheterna i de många observationerna av varelser och vi hade ett bra samtal om det absurda i flera sådana möten. Det är detta som är den kittlande gåtan för min del. Den 1 november sänds podden.

Inspelningen gick bra och alla var nöjda så jag tog bilen tillbaka till Skälby för att någon timma senare åka tillbaka in till stan, nu med vår granne Vanja i passagerarsätet. Nu för att köra in till restaurang Waza på Wallingatan 38 som drivs av den man som tidigare hade restaurang Lilla Barkarby här ute hos oss. Där anslöt Nanna och Bert och Eva och Peter för mat innan vi skulle gå rakt över gatan till Scalateatern för att se Sissela Kyle uppträda med sin föreställning ”Etta på listan” tillsamman med musiker Sara Niklasson.

Waza, som ligger där Monks låg tidigare, visade sig hålla högsta klass och den oxfilé som jag åt var lagad precis som jag ville ha den och mör så att köttet nästan inte behövde skäras. Restaurangen har också bra öl rakt igenom och vi var alla mycket nöjda när vi givk därifrån för att möta Anneli, som kommit från skärgården, och Ylva, utanför teatern.

Som vanligt var det Anneli som höll i alla bokningar och biljetter och jag måste erkänna att jag inte visste något om föreställningen på förhand. Men den var kanon! Sissel Kyle höll igång i 90 minuter och texterna var riktigt vassa och kul. Kan verkligen rekommendera alla att gå och se föreställningen. Jag hade förberett mig på eventuella hostattacker och stoppat ned hostmedicin, Fisherman’s friend, näsdroppar och lite annat i en påse som jag hade nära till hands. En ynka hostattack blev det och den kunde pareras med mina medhavda medikamenter.

Efteråt körde vi Peter och Eva hem och lämnade Vanja att gå de tio meterna från oss. Alla var mycket nöjda med kvällen.

Avslutade kvällen med att ta ned tvätten, jobba lite med kursen och att titta på ett avsnitt av ”Den unge kommissarie Morse”. Kände att jag behövde det. Fick också mejl från en av de amerikanska ufologer jag mötte i juli. Hon skrev att hon fått min bok och börjat läsa den. Skickade också iväg en kortare text om min bok till Valentine som driver Mary Evans Picture Library och lovat göra reklam för AFU den vägen. Sorterade också in mina bilder från England på servern.

Kom i säng efter 01.

Jag och Roger Dackegård.

Bert, Vanja, Nanna, undertecknad, Eva och peter på restaurang Waza.

Och här skulle hela gänget ha varit med men killen v i bad fota missade Ylva som alltså hade anslutit tillsammans med Anneli när vi andra ätit klart.

På scen i 90 minuter Sissela Kyle.