Den här dagen började egentligen med att jag åkte hem från jobbet klockan 05.15 efter en natt med brexitval i Storbritannien. Men ska vi vara noga så började den på allvar klockan 12 då jag vaknade efter att ha sovit ut i sex timmar. Då blev det lunch och sedan lite hemmafix innan jag och Anneli tog bilen till Söder för att fira Ebbe Schön som fyller 90 år i dag, denna fredag 13 och Luciadag.

När vi kom fram togs vi emot av en annan vän, folklivsforskaren Bengt af Klintberg, som vi stod och pratade en stund med. Ebbe själv satt i en stol i ett stort rum på andra våningen och eftersom vi var nästan först överräckte vi våra present och stod och pratade en stund med honom innan folk strömmade till.

Det bjöds på glögg och pepparkakor men framför allt 40 minuters berättande från Ebbe själv som tog utgångspunkt i sin nya bok, ”Ängel med bockfot” (Båtdokgruppen) som handlar om djävulen. Illustrationerna har gjorts av Bengt Arne Runnerström som vi fick en lång pratstund med.

Bengt Arne berättade hur han innan boken skulle illustreras nästan hade slagit ihjäl sig då han föll från sin båt ned på en klippa. Resultatet blev att han enbart kunde använda en hand under arbetets gång och det var fascinerande att höra hur han gjort flera av teckningarna på små postit-lappar som han sedan förvandlat till konstverk i datorn.

Jag träffade också Jerry Lantz, en god vän till Ebbe som jag träffat några gånger tidigare och ni kan se en bild av dem båda tillsammans här nedan.

Och så pratade jag med Jan Gustafson som är bibliotekarie och folklorist och han berättade följande spännande ufohändelse för mig. Tyvärr går mannen som upplevde detta inte längre at prata med. Jan var bibliotekarie på Torsby sjukhus mellan december 1984 och december -87 och tippade att mötet med patienten ägde rum 1985 eller 1986. Mannen kan då ha varit i 40-, 50-årsåldern och Jan gissade att hans möten ägde rum på 1970-talet:

”En man som ibland lånade någon musikkassett skakades i sina grundvalar av två flygande tefats-upplevelser. Första gången, då han plockade bär, såg han i en stor glänta ett flygande tefat som hade landat och höll på att repareras av en grupp tefatsgubbar klädda i brun rymddräkt. Då han försökte gå närmare stötte han emot ett slags osynlig vägg som hindrade honom. Han vände tillbaka till sina bärmarker och under tiden försvann farkosten och besättningen.

Vid andra tillfället som var mer skräckfyllt satt han i en bil med en kompis och såg plötsligt hur ett slags tefatsgubbe i barnstorlek, klädd i en beige overall, närmade sig. Mellan sina händer höll han ett föremål liknande ett röntgenrör som roterade och lyste med starkt sken. Motorn stannade direkt men när varelsen lyckligtvis vände och gick tillbaka samma väg han kommit ifrån startade bilen igen.

Min sagesman berättade fylld av rädsla av sina minnesbilder att han sedan fick röksmak i munnen och blev svårt sjuk. På min fråga om han hade berättat detta för något UFO- sällskap svarade mannen att han blev så darrig när han skulle telefonera att det misslyckades. Hans berättelser överensstämmer med andra utsagor eller sägner jag har stött på.

Till saken hör att mannen hade en stor hjärntumör. Han skickades till Uppsala för operation och återvände efter en tid med ett stort ärr på huvudet. Ingreppet tog all kraft och allt liv från honom. Kan en begynnande hjärntumör vara orsaken till hans upplevelser (hallucinationer) eller var det strålningen från utomjordingens apparat som skadade honom. Själv lutade han nog snarast åt det senare alternativet.”

Verkligen synd att mannen inte fick dokumenterat sina upplevelser ordentligt.

Innan vi lämnade festen såg Bengt af Klintberg till så att alla satte sig ned och lyssnade till Ebbe som fick berätta om sin nya bok och om annat spännande. Ni kan se detta på bilden högre upp.

Men sedan bar det hem, vi åt kvällsmat och tittade på ”The Crown”. Vid 22-tiden satte vi oss i bilen och körde till Västerås i mörker och regn för att jag skulle vara med i Musikhjälpen mellan midnatt och 01. Något som sändes från Stora torget och gick i såväl P3 som SVT2.

Det regnade betydligt mindre i Västerås och när jag och Anneli gick över torget mot Musikhjälpens studio så var det mycket folk och bra drag där. Allt sänds ju i stora högtalare så det var bra partystämning.

Vi gick in på baksidan via en vakt och fick våra passerbrickor innan vi satte oss i en liten restaurang och fick lite dricka och en macka utan smör. Vi satt där en stund innan producenten kom in och berättade lite vad vi skulle prata om i studion (det brukar sällan bli det) men han och flera andra var i alla fall tydliga med att de länge hade velat ha med mig som gäst, vilket kändes kul.

När det väl drog igång fick jag lämna ifrån mig min tygpåse eftersom den hade reklam på sidan och jackan, noga med sådant i SVT. Inne i studion väntade Daniel Hallberg som programledare och med Carl Stanley som bisittare. Carl är en duktig ståuppare med ufointresse och komikern Daniel kunde ni se tillsammans med Kristian Luuk i ”Luuk och Hallberg” i SVT. Sångerskan och låtskrivaren Miriam Bryant hade dröjt sig kvar trots att hon egentligen gått av sitt pass eftersom hon ville vara med och lyssna hon också.

Sedan blev det bra fart! Men det återkommer jag till i morgondagens blogg eftersom dygnet bytte namn när vi väl drog igång.

Ebbe tillsammans med vännen Jerry Lantz.

Konstnären Lars Wahlström från Värmland överlämnade en fantastisk tomtetavla till Ebbe.

Bengt Arne Runnerström visar en av bilderna som föddes på en postit-lapp i boken.

En nöjd Ebbe.

Anneli tog en bild på mig i studion från torget.

Och så här såg det ut när man visade SVT-sändningen på storbild.