I dag fyller Håkan Ekstrand 70 år och det är givetvis lika ofattbart som alltid när någon blir ett år äldre. För vi lever ju alla kvar i något slags 27-årstillstånd och jobbar på som om ingenting har hänt. Vilket är bra. Det är så man håller sig ung.

Håkan och jag har varit vänner i en herrans många år och jobbat tillsammans med UFO-Aktuellt i mer än 30. Vi har rest på insamlingsresor till England, Wales och en rad andra länder väldigt många gånger och trots att det alltid varit hårt jobb, mycket lite sömn och en väldigt massa bärande så har vi alltid haft roligt tillsammans.

Att säga att Håkan är en god vän är ord som inte räcker. Vi har båda ställt upp för varandra så snart det har behövts och det har gjort det lätt att samarbeta och något jag alltid har kunnat se fram emot.

Nu fyller han 70 och det är något att värt att fira! Jag vet att han gör detta tillsammans med Mats, Gunnar och andra vänner i Sala. Och vilken fin kväll de alla fick med över 20 grader och klar himmel, perfekt för att fira utomhus.

Själv startade jag dagen med att sammanställa en artikel och bilder om Area 51 som kommer att publiceras på ufo.se på måndag i samband med att ”Ufopodden i P3” sänder det första av två avsnitt om den omdiskuterade militärbasen i Nevadaöknen. Som alltid gör vi ett ”Verkligheten bakom…”-avsnitt på vår webbplats så att alla som hör dokumentären ska få en mer faktanära redovisning av ämnet.

I dag har jag börjat läsa Lars Gyllenhaals nya bok ”200 svenska sevärdheter från andra världskriget” (Lind & Co) och som vanligt blir man imponerad av hur Lars besökt många av platserna, forskat i arkiv och via personer och lyckats samla så mycket kunskap. Detta är kanske inte en bok man läser från pärm till ärm(men man kand et!) utan mer en som man läser stora stycken i när man planerar sin resa till någon särskild plats i landet.

Har också pysslat lite med mina frimärken (tack till Carl-Anton och Gunnar för bidrag till samlingen!) och bland annat blött upp ett gäng som satt i ett gammalt album – fastklistrade. Ingen bra idé.

På jobbet var jag Mias skrivande arm när hon bevakade en demonstration vid amerikanska ambassaden men som sig bör blev det mycket skrivet i andra ämnen också. Fyllde min arbetsdag väl.

Pizza från La Barca blev det i dag. Fick faktiskt sällskap av Pontus vid matbordet.

Innan kvällen var slut hade jag kontaktat med en person i Skövde sm sett något märkligt på himlen. En atellit som verkade byta bana och bli stillastående. Men efterett tag insåg han och hans fru att satelliten fortsatt och att det var en stjärna som de såg stå stilla.

Jag tänker ofta på hur svårt det är när vittnena istället framhärdar i sin första beskrivning. För det händer ofta att vi misstänker att det finns en sådan enkel förklaring men att vi helt enkelt inte blir överens med observatörerna. Och ofta tror vi nog att vi har svaret.

Nu upptäckte paret självt upptäckt sitt misstag. Då blir det så mycket enklare.

Hem efter 01.