Vaknade redan före 08 då det plingade i mejllådan och Anders Tegnell hörde av sig. Artikeln jag skrev i går hade kollats för citat och som skönt var var det bara en enda ändring i den mycket långa texten. När jag ändå var vaken gick jag upp och satte mig vid datorn och gjorde klart artikeln med länkar och lade in den i DN:s publiceringssystem.

Sedan tog jag mig an den kortare versionen som ska publiceras i papperstidningen, gick igenom den och lade in artikeln i samma system.

På jobbet fick jag äntligen tid att skriva nyheten om att den amerikanska senatens underrättelsekommitté vill se en större öppenhet när det gäller Pentagons arbete med ufofrågan. Jag kände till detta redan i går men var då helt upptagen med att skriva på min Tegnellintervju.

Nu hade det kommit mer information och bland andra Politico hade en bra sammanfattning av det hela. Min egen artikel kan ni läsa här. Det ska bli verkligt intressant att se vad som kan komma att offentliggöras om dessa observationer.

Rätt mycket tid gick åt till Tegnellartiklarna men jag satte mig också och sorterade en hel del digitalt material som jag samlat på mig under veckan och såg till att det hamnade på rätt plats på mina externa hårddiskar. Betalade räkningar också.

Anneli hade varit iväg med bilen för att lämna in den tidigt i morse så att vi kunde få nya bromsklossar, vilket kostade en bra slant. Men bra att få det gjort.

När jag väl kom ut för att åka till jobbet slog en vägg av värme mot mig och det var kanske inte så förvånande eftersom termometern visade 33 grader i skuggan. Och det verkar ha varit likadant på flera håll i landet.

Bra fart på jobbet under kvällen men också en trevlig kvällsmatspaus med en god burgare från Lux som Mia hämtade.

Hade en del trevliga mejlutbyten med de två som arbetar på Provincial Archives of New Brunswick med att göra ordning Stanton Friedmans arkiv. Och det är stort. 400 lådor som ska sorteras med allt möjligt och omöjligt. Som jag har nämnt tidigare så får AFU ta hand om alla dubbletter.

I dag fick jag också veta att Kerstin Bredefeldt hade gått bort. Hennes son skev till Håkan E och bad att vi skulle ta bort henne ur registret. Jag mejlade sonen och beklagade sorgen för Kerstin och jag hade mycket kontakt under 90-talet. Givetvis frågade jag också om det fanns något arkivmaterial efter henne men det verkar osäkert. Som så många andra kom hon till ett äldreboende och då fick inte mycket plats, så klippsamlingen verkar till exempel ha kastats.

Men vi får väl se. Sonen skrev att hon kanske hade något kvar efter sig.

Sista dagen på passet så i morgon infaller ledigheten.