Påsken börjar göra sig påmind här hemma och några påskkort har faktiskt också hittat vägen hit. Men det går givetvis inte att jämföra med julkorten som vi skickar en himla massa av och får väldigt många från andra.

Själv jobbar jag två dagar till innan det blir påskledigt. I dag tog jag i alla fall chansen att tacka ja till Stefans inbjudan till badminton och det blev en dyster match – för Stefan. Vi får skylla på hans nya skor. Men det gick förvånansvärt lätt att vinna de första två seten med 15–7 och 15–2 innan det sista tappades med 10–15. Som vanligt skönt att rusa runt lite i hallen i vilket fall.

Jag pratade med DN:s säkerhetsansvarige i en fråga under dagen också och där kommer vi att återkomma under nästa vecka. Bra att få den saken löst.

I dag publicerades också min långa intervju med Anders Tegnell som jag gjorde i måndags men som har fått vänta lite eftersom den hade fått konkurrens med en större intervju med statsministern som skulle ut först. Ser ut att bli mycket läst. Och det kommer fler artiklar som bygger på den intervjun.

Efter att ha passerat Motordepån för att få en varningslampa släckt (uppstod efter däckbytet) åkte jag hem och åt lunch med Anneli, Markus och Raili, startade en tvättmaskin och satte mig och skrev några brev. Och så svarade jag en kvinna i Indien som hade mejlat en mycket intressant observation som hon gjorde i december 1990 då hon såg en metallisk kupol stiga ur havet för att efter flera minuter åter sjunka tillbaka. Hög som ett tjugo våningar högt hus, skriver hon.

Fick också mejl från en kamrat som hade sett mig i en ufodokumentär på Disneychannel. Det var ett flera år gammalt program från National Geographic Channel då de var här och filmade mig. De här äldre intervjuerna som jag gjort med den kanalen och Discovery valsar fortfarande runt och folk hör av sig om dem.

I dag skulle UFO-Sverigegänget ha åkt till AFU för att packa UFO-Aktuellt och få iväg den till prenumeranterna, men en trasig bil ställde till det fick jag veta. Lite synd eftersom tidningen nu kommer ut senare än vi hade hoppats på.

På vägen in till jobbet läste jag artikeln ”Cloud control” New Scientists näs senaste nummer, klart intressant om kstrimmor, och så ”Hypnosis revisited” från senaste Skeptical Inquirer. Också den intressant eftersom hypnos är ett ”tillstånd” som är både ifrågasatt och spännande.

Markus var snäll och plockade upp min nya kamera (D750) hos Skälby livs när han var på väg hem från lite träning på banan. Ska bli spännande att testa till helgen.

Under dagen hade jag kontakt med vännen Wim i Nederländerna som nu har postat de Zappaskivor som jag köpt av honom och med en spansk ufolog, Danilo Lauria, i Barcelona som hade skickat tre frågor till mig som han sedan ska ha med i en kommande bok. Så jag svarade på dem och mejlade in dem.

Det blev en bra kväll på jobbet med en stilla ström av saker att skriva om. Vilket medförde att jag hann med att gå igenom ett par texter som ska publiceras lite längre fram i veckan.

Lyssnade då och då på rättegången mot den polis som anklagas för att ha orsakat George Floyds död under kvällen och där visades tidigare inte publicerade videobilder från flera av polisernas kroppskameror. Där slogs jag av att Floyd verkade väldigt stökigt, väldigt påtänd och oerhört emotionell redan innan han trycktes ned mot asfalten.

Dessutom var han klart klaustrofobiskt rädd att bli intvingad i polisbilen och ropade flera gånger ”I can’t breath!” redan då. De ord han skulle komma att bli känd för och som han upprepade sexton gånger medan han sedan kvävdes till döds.

Det är ingen tvekan att försvaret kommer att hävda att den anklagade polismannen mycket väl kunde ha tolkat Floyds nödrop på luft som ett utslag av hans beteende tidigare och därmed hävda att han inte förstod att han befann sig i ett livshotande läge.

Vi får väl se. Skakande bilder var det i vilket fall.

Lite mat blev det också. Jag gick ned och hämtade från Lilla Asien till mig och Björn som han hann äta i halvtidspausen i träningsmatchen Sverige–Estland i fotboll. (Sverige vann med inte särskilt imponerande 1–0.)

Sedan rullade det på och efter 01 bar det hem. Där väntade lite tvätt att ta ner och lite annan att hänga.