Kom upp i bra tid så jag kunde sätta igång med att skriva mitt föredrag som jag skulle håll på rymddagen på Södertörns högskola i eftermiddag. Och eftersom jag bara hade en kvart till mitt förfogande så gällde det att välja bilder och tema med omsorg.

Det samma gällde för poddparet bakom ”Har vi åkt till Mars än?”, Susanna Lewenhaupt och Marcus Pettersson, som jag sedan sprang på vid ingången till skolan. Egentligen skulle vi haft sällskap med en journalist från Forskning & Framsteg också men då hon blev sjuk fick vi dela på den första halvtimman.

Komikern Moa Svan var den som skulle hålla ordning på oss och det blev en riktigt bra timma med frågor från henne och även från den fåtaliga publiken.

För något verkade ha gått snett med hela arrangemanget. När jag tittade in på föreläsarna före oss satt där tio personer och i en annan sal fem. En person från skolan berättade att det nästan inte var några elever på plats över huvud taget i dag! Och det stämde nog för jag tror att samtliga de tjugo som kom för att lyssna på oss var utomstående som inte gick på skolan.

Jag berättade i alla fall om mitt astronomiintresse och hur det hade uppstått, om glädjen att stå under en vacker stjärnhimmel och vad man kan se där. Men också lite om UFO-Sverige, AFU och ”UFO Sweden”-filmen.

Det var nära att ingen av oss hade kunnat hålla våra presentationer för när stod där utanför dörren innan det var vår tur upptäckte vi att Marcus hade glömt sin adapter och jag hade tagit med mig fel! Och jag som alltid har med mig allt möjligt i reserv hade varit lat och bara tagit med mig exakt det jag behövde den här gången.

Räddaren i nöden hette Moa Svan (inte släkt) som hade en dator som min adapter passade i och så lade vi över våra presentationer dit.

Efteråt kom det fram sex personer och ville ställa frågor till mig när vi stod utanför dörren till den lilla aulan. Jag fick berätta om det som händer i USA på ufofronten och en hel del annat. Eftersom jag hade med mig min stora meteorit som jag lovat att alla som ville skulle få känna på skickade jag runt den till de sex nyfikna.

En av dem var faktiskt elev på skolan och han intervjuade mig. Efter 45 minuter var det dags att ge sig av och åka hemåt i mörkret. Mycket trafik eftersom klockan var 16.30 och jag var inte i Skälby förrän nästan en timme senare.

Då hade Claes, Åsa och Clara kommit och de stod i köket och drack glögg och det smakade verkligen julgott efter en lång dag.

Anneli och Clara fixade fläskpannkaka och efter den blev det soffan för lite fotboll och prat. Jag hade en del mejl och mess att ta hand om vilket jag fixade mellan varven men när alla lagt sig satte jag mig vid datorn och jobbade med UFO-Aktuellt en stund.

Det blev sängen vid 01 efter en del mejlande med min ryske ufologvän och med Enigma labs.

Och så har ju Mats fått komma hem från sjukhuset! Pratade med honom på väg hem från Södertörn och han var givetvis väldigt glad över det. Nu hoppas vi alla att han inte ska behöva hamna på akuten igen. Segt virke i den kille och ett väldigt gott humör!