Det blev en kort förmiddag där jag ägnade en stund åt att packa böcker och svara på epost och dammsuga innan jag och Anneli, efter frukost, tog bussen till Barkarby och sedan pendeln in till stan. Där mötte vi upp med Markus på Burger King och vandrade sedan den korta biten till Stadsteatern och föreställningen ”Den långa flykten” som bygger på Richard Adams bok med samma namn.
Det var riktigt kallt ute. Tvåsiffrigt men en köldfaktor som byggde på till minus 17. Men som tur var var det alltså inte så långt att gå.
Framme på Stadsteatern anslöt Niklas och sedan Ylva. Vi hade bra platser på rad 5 (Anneli hade bokat dem redan i april förra året) och det gav en närhet till skådespelarna som var perfekt.
Det var fullsatt med många barn i publiken då detta är en familjeföreställning. Jag läste ju om boken förra året och det hade jag nytta av nu. Och föreställningen följde boken bra men mycket var förkortat och dialogen ofta ny. Men riktigt bra! Och barnen (och vi!) älskade måsen Kehaar som flög omkring över oss i rätt svindlande turer.
Det var några timmars god underhållning (med paus) som vi absolut kan rekommendera.
Sedan bar det hem via Jakobsberg där Markus hade sin bil parkerad och där packade vi in oss och kördes hem till oss. Jag och Markus tog tag i att göra en stor laddning chili con carne som tog en timma att fixa och sedan bänkade vi oss och lät oss väl smaka med nybakade baguetter som Anneli fixat.
Chili con carnen blev alldeles utmärkt och det är en fröjd att laga mat med Markus som är intresserad och kunnig. Så där blev vi sittande rätt länge med ett glas rött som passade perfekt till den lite pigga maten.
Eftersom det fortfarande är helg plockade vi fram kortleken och lärde upp Ylva i Hjärter 7:s sköna konst. Ett spel som alltid får oss att skratta oavsett om man förlorar eller vinner. Åtta vändor hann vi med och sedan blev det efterrätt framför teven och junior-VM. Och som så många gånger förr skapade Sverige massor av chanser, kunde inte ta tillvara på dem, och förlorade. Finland spelar final och Sverige bronsmatch.
Ufologiskt hade jag en del sms-kontakt med Felix och mejlade med Busty Taylor. Busty som har tagit så många bilder av cirkelformationer under början av 90-talet från sitt flygplan.