I dag fick jag besök av Erik Jersenius från tidskriften Fokus som ringde på vid 10.30. Hans besök kom som en reaktion på att jag fick priset ”Årets folkbildare 2024”. Nu satte vi oss i soffan och pratade i dryga timmen om hur mitt intresse föddes, tidiga fall, UFO-Sveriges arbete, spökraketer och AFU. Plus en del annat.

Anneli var borta på sin yoga men när hon kom hem fixade hon kaffe till Erik och flädersaft till mig och så tog hon den obligatoriska bilden. Intervjun var bra, nyfiken och inga konstigheter.

När jag kört Erik till pendeln i Barkarby körde jag hem och så åt jag och Anneli rester till lunch innan det var dags för mig att återvända till pendeln, nu för att hämta Niklas. För i dag skulle vi spela badminton igen. Det gick ju sådär sist.

Som så ofta kryllade det av golfare medan vi fick han salen med badmintonbanor för oss själva. Och i dag gick det betydligt bättre, åtminstone de första två seten som jag förlorade med bara 8–15 och 11–15. Men, men, efter hand tröt orken och det blev lite större förluster. Det ska i alla fall sägas att i dag var det mycket mera spel om varje boll vilket var kul.

Bastun var bara på 82 grader när vi kom in i den så Niklas öste på en del vatten så att det skulle kännas att vi badade bastu.

Under eftermiddagen, när jag kört hem Niklas, planerade jag en del för riksstämman i Umeå, kom överens med en finländsk ufolog om att han skulle skicka ett större antal ufotidskrifter till AFU och pratade med Eva som jag ska hämta i morgon så att vi och en kamrat till henne kan besöka AFU tillsammans. Läste också artikeln om Tobias Lindgren i Luftfartsverkets personaltidning Position. Inte så tokigt att hamna där. Bra reklam för föreningen.

Fick också ett mejl från författaren Patrik Stigsson som ni kanske minns från Felix Herngrens ufoserie. Patrik hade reagerat starkt på den mycket märkliga och i stora stycken helt felaktiga karaktärssågning som jag utsattes för i nättidningen Kvartal i går.

Vad Patrik tyckte om artikeln summerar exakt vad jag själv kände när jag läste sörjan, skriven av en person som kallar sig ”K. Mikael Gustafsson” och dessutom ”fil. mag” (oklart i vad). Artikeln är lång som ett ösregn men kokar ned till en enda fråga:

”Det är dags för Clas Svahn att komma ut ur ufo-garderoben. Underlagen visar tämligen entydigt att Svahn är övertygad om existensen av aliens på jorden, där kontexten huvudsakligen utgörs av den interdimensionella ufohypotesen.”

Se där! Lite roligt att istället för att bli anklagad för att jag INTE tror på utomjordingar eller att jag DÖLJER deras existens på jorden till att jag TROR på dem. Och dessutom på ett superhemligt sätt. Det är väldigt svårt för vissa människor att förstå att det går att intressera sig för ett fenomenkomplex (för vi rör oss med flera svar på ufogåtan) utan att för den skull ha en bestämd uppfattning om vad det är folk ser.

Eftersom jag har fått tillstånd att återge Patrik Stigssons mejl till redaktören Ola Wong på Kvartal så kan ni läsa den här:

”Hej Ola (och Kvartal-red),

Jag har med bestörtning läst den omfattande artikeln om Clas Svahn. Det framstår som ett publicistiskt haveri av högsta rang att försöka ta heder och ära av en person som på ett seriöst och målmedvetet sätt ägnat åratal åt att försöka förstå och förklara komplexa fenomen. Texten präglas av guilt by association och antyder att Svahn skulle vara en desinformatör som sprider konspirationsteorier. Argumentationen och tonläget avslöjar faktiskt mer om artikelförfattaren än om Clas Svahns insatser och arbete.

Vilken motivation artikelförfattaren hade för sitt omfattande granskningsarbete är oklart. Det hade dock varit betydligt mer givande om samma energi hade ägnats åt att studera sakfrågan: Hur ska vi förstå, förklara och förhålla oss till UFO/UAP-fenomenet? Representerar det främmande teknologier, naturliga fenomen eller något som vi ännu inte kan definiera?

Artikelförfattarens användning av uttryck som ”den rationella principiella fonden”, ”bevis”, ”antivetenskapligt”, ”vetenskaplig objektivitet” och ”normalvetenskapliga utredningsmetoder” visar en grundläggande missuppfattning av vad vetenskap och den vetenskapliga metoden går ut på. Det är uppenbart att han inte är bekant med det paradigmresonemang Thomas Kuhn för i boken ” The Structure of Scientific Revolutions”.

När mannen skriver ”… på ett generellt plan ta upp det som utgör den rationella principiella fonden runt ufofrågan” är det inget annat än innehållslöst snömos.  

Artikelförfattaren har inte bemödat sig om att studera det komplexa och svårnavigerade mysterium som UFO/UAP-fenomenet faktiskt utgör. Detta mysterium återspeglas i materialet som samlats i Archives for the Unexplained.

Mannen skriver: ”Att utreda allt i arkivet är förstås helt utsiktslöst. Men det är ju hoppet om att hitta aliens på jorden också”. Hur kan han vara säker på det? Att kategoriskt konstatera att hoppet om att hitta aliens på jorden är utsiktslöst skulle Pentagon eller AARO knappast ställa sig bakom. Ingen som konfronteras med UFO/UAP-fenomenets komplexitet och samtidigt förstår vad den vetenskapliga metodens öppenhet och fördomsfrihet innebär kan hävda detta.

Ett annat exempel på samma kategoriska resonemang är: ”För den som har en rationell skeptisk världsåskådning har de återstående oförklarade ufofallen ingen särskild relevans. De kommer, om eller när de förklaras, att ha samma förklaringar som de 95 första procenten uppklarade fallen.” Inte heller detta är något som han kan veta med säkerhet. Världsåskådningar (paradigm) är mentala kartor som guidar vårt tänkande och handlande. De hjälper oss att filtrera och organisera information, men begränsar samtidigt vad vi är benägna att acceptera som giltig kunskap eller erfarenhet. Världsåskådningar och paradigm är inte statiska. De utvecklas och förändras när ny kunskap och erfarenhet utmanar det rådande synsättet. Avvikelser från det som förväntas utifrån en given världsuppfattning eller ett paradigm kallas anomalier. De är fenomen som inte passar in i de etablerade modellerna för att förstå verkligheten. Inom vetenskapen spelar anomalier en avgörande roll som katalysatorer för förändring och framsteg. Detta är grundläggande.

När Svahn säger att ”Fenomenet består av flera komponenter, UAP, ombordtagningsupplevelser, fjärrseende och alla sorters paranormala fenomen. Och alla är verkliga på så sätt att de kan upplevas.” är det helt och hållet korrekt. Man kan fråga sig vad Svahn skulle behöva göra, säga och slå fast för att göra artikelförfattaren nöjd. Förneka existensen av faktiska fenomen som är svårgripbara och undanglidande?

De ”… experter med lämplig distans till det de uttalar sig om, som kan naturvetenskap och förstår och vill redovisa relevanta psykologiska och socialpsykologiska mekanismer” som artikelförfattaren efterlyser har haft 80 år på sig att förklara fenomenet. Om sådana förklaringar existerar är det hög tid för dessa experter – eller någon annan person, myndighet eller forskare inom relevanta discipliner – att kliva ut ur garderoben och leverera.

Med vänlig hälsning
Patrik Stigsson
Författare
Förlag Universum Noll”

Både jag och Patrik har försökt att hitta någon väg att kontakta artikelförfattaren och till slut, tack vare några kollegor, hittade vi honom i Grums. Jag har också skrivit två mejl till Ola Wong och bett honom att sätta mig i förbindelse med K. Mikael Gustafsson vilket han var vänlig och till slut gjorde.

Nu är det nog ändå ingen som tar detta på allvar. För mig framstår artikelförfattarens försök att förstå vad jag egentligen gör som en stilla vandring i en tät Lützendimma. Men det är svårt att skriva något bra om man redan från början har svaret klart för sig.

Nu lämnar vi detta.

För att ta det lite lugnt har jag också ägnat en del av dagen åt att organisera en del av mina frimärksalbum där post-itlappar varit ett väl använt sätt att hålla ordning på bladen. Nu är lapparna ersatta med tydliga vita klisterlappar istället.

Efter att ha pratat med Tobias, Carl-Anton, Fred och Robert och Carin om hur vi ska ta oss till Umeå för riksstämman i Umeå den 23 maj (resdag, stämman är den 24 maj) blev det sängen med en bok före 23.