Så skulle då säcken knytas ihop, året summeras och den sista spiken slås in i kistan. Vems kista var oklart in i det sista. För vid ställningen 18–18 i matcher möttes vi på var sin sida nätet klockan 11 i dag, jag och Stefan, för att göra upp om vem som skulle få kalla den andra förlorare under resten av året – inte så länge alltså, men i alla fall.

Och det blev en match värdig att skriva in i hävderna. Inte för sitt skönspel (inte många matcher har klarat det kriteriet) men väl för sin spänning och kamp in i kaklet. Jag gick ut bra och lyckades vinna första set med 15–9 men som så ofta förr tappade jag det lilla spel jag haft lagom till andra set då Stefan lätt kunde manövrera ut mig med 15–6 som slutsiffror. Trots allt tror jag att det var mitt undermedvetna som ville ha det så för annars hade ju matchen tagit slut alldeles för snabbt.

Sista och avgörande set gick inte så bra. Låg under med 5–11 och 11–14 och det såg rätt dystert ut. Inte minst sedan Stefan sin vana trogen hade nätkanten på sin sida (egentligen var den väl på min eftersom bollen trillade över dit). Men trots en matchboll emot mig lyckades jag med hjälp av lite slarv från Stefan ta mig upp till 14–14 och faktiskt även till 15–14 bara för att tappa till 15–15. Jämnare än så kunde ju året inte gå mot sitt slut. Och faktiskt, det blev 17–15 i min favör efter ett par mindre lyckade returer från min käre motståndare. Så 2012 slutade med vinst med 19–18. Jämt så det förslår.

Bilden längst ned föreställer några vackra pärlemormoln som Irre B Grytdal fångade klockan 09.15 i dag i Midtre Gauldal kommun över Rognes. Irre har fångat pärlemormoln tidigare och de är ett av naturens vackraste himlafenomen.

Efter att ha lagat lite rester till mig och barnen (prinskorv, vita bönor och laxmackor) så var det bara att åka till jobbet. Där väntade en intressant kväll eftersom Aftonbladet gick loss på en bildtagen i Irsta utanför Västerås som de med en experts hjälp identifierade som en meteor. Senare på kvällen nappade också Expressen på detta.

Nu var det ingen meteor utan ett flygplan av typen Airbus 340 på väg från Tokyo till London. Något som jag försökte få de båda redaktionerna att förstå. Bäst gick det med Expressen som skrev en liten artikel där jag fick berätta kort om varför det var kondensstrimmor och inte ett kosmiskt fenomen medan Aftonbladet vägrade inse faktum trots flera samtal och kommentarsinlägg.

Det var långt ifrån bara jag som fattade deras misstag men eftersom astronomen Claes-Ingvar Lagerkvist i Uppsala sa att det var en meteor så litade de på detta. Också Västmanlands Läns Tidning gick bort sig i misstolkningslabyrintens myller. Även VLT litade på en astronomen, en här gången en amatörastronom och skrev: ”Han fick analysera fotografierna och är helt säker på att det var en bolid som Daniel Högbacka lyckades fånga på bild.”

Men fel alltså. Vill ni se ännu en bild av ett flygplans kondensstrimma så kan ni kika på Carl-Anton Mattssons bild här ovan. Han tog den när vi var på väg genom Norrköping den 21 oktober i år. Samma utseende som på bilderna från Västerås. Och givetvis också det ett flygplan fast av en annan typ.

Som jag senare skrev i min blogg på DN.se: Vad lär vi av detta? Jo: Som man frågar får man svar och det gäller att fråga rätt expert.

När jag inte försökte övertala resten av den svenska journalistkåren om att det var ett flygplan så skrev jag en hel del annat smått och gott. Men hann också med att äta på Rosa Drömmar med Ole, Staffan och Bosse. Ett trevligt avbrott på en arbetskväll där man sitter och glor i en skärm (tre skärmar faktiskt) mest hela tiden.

Väl hemma loggade jag in på DN.se och lade till samma bild som ni ser här ovan på min blogg där och på Facebook. Lika bra att vara tydlig.

Irres fina bild av pärlemormoln.