Naprapat och ordning på wifin

Trodde jag skulle hämta ut min nya bärbara i dag men när jag kom till butiken i Sundbyberg så visade det sig att de inte hade lyckats få över allt från den gamla – den nya hade helt enkelt för lite lagringskapacitet! Och det hade inge upplyst mig om när jag bestämde mig för att köpa i förra veckan. Man blir bara så trött ibland. Nu ska de försöka se vad de kan göra åt det, vilket tydligen inte är så enkelt på en Mac Book Air. Det kan bli så att jag får köpa en större helt enkelt.

Försökte också få råd av personalen om hur jag ska få igång vår nya repeater som ska förstärka wifin från basstationen inne i mitt och Annelis arbetsrum så att det räcker till teven i andra änden av huset. Det är en bit dit. Men det råd jag fick var helt uppåt väggarn vilket visade sig när jag ringde Apple då jag kommit hem. Där fick jag prata med en tålmodig kille som efter 20 minuter hade fixat inställningarna och nu är signalen bra. Så bra att jag kunde titta på del 3 i dokumentärserien om Astrid Lindgren på SVT Play på nya teven utan att det laggade en enda gång.

Men innan jag återvände hem gick jag rakt över gatan till det som kan bli min nya naprapat för en behandling jag bokat till 12.30. Linnéa tog hand om mig och nästan kål på mig men resultatet blev riktigt bra. Nu i kväll känner jag mig som en ny människa igen.

När jag låg då och fick kroppen mosade pratade vi om ufo (man tar ju chansen) och då berättade Linnéa att hon som tioåring i Strängnäs hade sprungit ut på rasterna tillsammans med sina kamrater för att titta på en stor formation i ett sädesfält i närheten. Och inte nog med det. De hade hittat en lapp i fältet där det stod hur långa linor och annat som skulle skaffas. Alltså cirkelmakarnas noteringar!

Själv kunde jag berätta att cirkeln var gjord av en grupp grabbar från UFO-Sveriges dåvarande lokalgrupp i Strängnäs i mitten av augusti 1995. Något hon tyckte var kul att få veta. Lappen de hade hittat gick de upp på lokaltidningens redaktionen och visade upp men det blev aldrig någon artikel om den.

Hemma har jag alltså fått igång det trådlösa nätvereket ordentligt vilket känns hur bar som helst. Nu gäller det bara att få hit en elektriker som kan koppla in det på rätt plats så att vi slipper ha strömförsörjningen av dosan (Air Port Express) dragen över golvet.

Jag har jobbat lite med UFO-Aktuellt 1/15 och med den nya upplagan av ”Mötet i gläntan” som vi fick tre nya intresserade köpare av efter min Facebooknotis om boken i går. Jag har också pysslat med mina frimärken en halvtimma, skrivit ett antal mejl och gått igenom en växande pappershög som bara måste bort från golvet.

Framåt kvällen ringde jag och grattade min kamrat Per-Åke i Mariestad som fyller år i dag. Vi pratade en bra stund, bland annat om den kommande träffen som vi ska ha där den 28 mars. Kamraterna från Mariestadstiden är viktiga och alltid roligt att träffa.

I kväll, efter maten, tittade jag, Anneli och Markus på ”Dallas buyers club” (Niklas hade redan sett den) och den var klart sevärd. Handlade om 80-talets hiv-epidemi i USA och är baserad på en sann historia.

Resten av kvällen har jag suttit vid datorn men nu blir det sängen en bra bit före 01.

Loading