I dag radade vi upp oss framför DN-fotografens kamera för att se glada ut och att bli till en bild som kommer att publiceras i tidningen någon av de närmaste dagarna. Orsak: Vi vann Tidningsutgivarnas pris som årets redaktion. Och det är ju kul. Så håll utkik om ni känner igen någon av oss.
Hemma började dagen med att jag fick ett samtal från en kille som hette Alex och som berättade hur han suttit uppe hela natten och tittat på vad han trodde var en flotta av rymdskepp över Stockholm. Vi pratade en stund och jag bad att han skulle bli uppringd av Johan på vår rapportcentral, vilket han blev en timma senare. Nu är det inte så troligt att en hel flotta med rymdskepp befinner sig över Sveriges största stad utan att mängder av människor ringer polisen och andra myndigheter. Men så var det ju inte. Så det mest sannolika är att Alex observation har en annan och enklare förklaring trots allt.
Samtal nummer två kom från Sigbrit i Hångsdala som jag träffade där för ett antal år sedan. Sigbritt arbetar med att rena jorden från onda ting. Nu var hon, som vanligt, uppåt och glad trots en massa personliga motgångar som hon viftade bort som mindre problematiska. Jorden står inför en stor, och positiv, förändring menar hon. Och hon och en grupp andra jobbar aktivt för att det ska bli så genom olika andliga kontakter.
Vi träffades i juli 2010 som ni kan läsa i min blogg från det mötet. Eller också slår ni upp sidorna 274 till 277 i min bok ”Möten med det okända” där jag berättar om Sigbrit och ”hennes kvinnor”, alltså den grupp som jobbar med att rena vår planet. Bilden ovan tog jag av Sigbrit den 12 juli 2010.
Vägen till jobbet kryddades med boken ”Dödens dal” även i dag. Fortfarande bra. Solen sken och jag passade också på att ringa några samtal. På jobbet möttes jag av flera arbetskamrater som hade sett dokumentärfilmen. En gjorde tummen upp, en annan berättade hur bra filmen var och hur vettiga vi verkade och samma sa flera andra. Fick också en del mejl under kvällen som också de var positiva så UFO-Sverige får vara mycket nöjt med vilket intryck folk har fått av oss genom SVT-dokumentären. Mötte förresten en av grannarna på vägen till bussen som bromsade in och berömde filmen han också.
Mat blev det också, efter ett klubbstyrelsemöte och ett möte med redaktionschefen. Staffan och jag vandrade till La Barca där jag åt schnitzel, vilket var premiär. Gott var det i alla fall.
Framåt kvällen hände det väldigt mycket och jag och Staffan skrev bland annat om att den på tisdagen skjutne belgiske terroristen hade varit bosatt i Sverige under en tid. Vi fick ihop en bra artikel tillsammans, som så ofta när jobbar gemensamt.
Nu ska jag åka hem. Klockan är mycket.
