Så var det dags att bjuda in våra gäster Maria, Kalle, Ylva, Gunnar, Vanja, Evamia, Ylva och Per på vår årliga surströmmingsskiva. Strömmingarna i år blev: Lungö Sura, Oskars filéer, Röda Ulven, Kallax romströmming, Ulvöprinsen, Rovögerns surströmming, Bockön och Kallax surströmming plus nio olika snapsar och några miniflaskor. Ett par sorters tunnbröd också, två olika lökar men bara en sorts mandelpotatis – skånsk i år!
Och vi fick en riktigt fin kväll där vi kunde sitta ute i flera timmar och njuta av den goda maten, Kalles snapsvisor (med Kalmare stad som toppnumret i vanlig ordning) och faktiskt inte alls många flugor. Ett tag var vi lite oroliga för att det skulle bli kallt men så blev det aldrig. Brittsommarvädret hade delvis blåst bort men nog mycket värmde dröjde sig kvar för att vi skulle kunna sitta på verandan.
Rutinen är enligt följande: Jag går ut på gården och öppnar varje burk i en påse för att det inte ska stänka på kläderna, sedan tar jag in den och rensar strömmingarna, lägger dem på ett fat som är märkt med just den sorten (en liten lapp som jag plastat in) och ser till så att rommen också hamnar där. Detta tar en liten stund så när varje fat är upplagt så täcker jag det med hushållspapper vilket skyddar mot flugorna – som är snabba att upptäcka dem.
Sedan är det bara att dunka flugorna ovanpå papperet i den takt de dyker upp. Tror nog att jag slog ihjäl ett sextiotal medan Anneli dunkade 40. Tråkigt att doften lockar dessa små irritationsmoment. Men huvudsaken var ju ändå att de lämnade oss i fred när det väl var dags att börja äta.
Men när vi väl dukade upp ute på verandan så började också solen gå ned och flugornas intresse avtog snabbt så vi kunde avnjuta de många sorterna i lugn och ro. Vilken sort var godast? Inte lätt att säga. Vi njöt av dem alla och ingen av oss fixade att äta av alla åtta. Vi blev helt enkelt för mätta.
Kvällen avslutades med efterrätt med dessertvin, som Ylva fixat, och sedan prat och kaffe och whisky för den som så ville vardagsrummet. Vid midnatt var det tack och hej förutom för Ylva som bor över.
Ufologiskt blev det inte så mycket gjort i dag. Pratade med Anders L och Tobias och så svarade jag på ett mejl med intervjufrågor från en kille och tackade ja till att svara på frågor för en ufobok som min Facebookvän och ufologen Jose Antonio Caravaca arbetar med.
Och så berättade Ylva att hon sett en minnestext över en man vid namn Gunnar Almér i torsdagens DN där det stod att han varit medlem i ”UFO Sweden”. Och inte nog med det, han skulle också ha haft hand om något slags rapporttelefon för föreningen i sin egenskap av lokal representant. För mig var hans namn helt okänt och om någon som läser denna blogg kan berätta mer om honom så är jag tacksam.
Våra strömmingar.
Första mackan!
