I dag åkte jag och Anneli till Karlskrona där jag under kvällen höll föredrag för Sällskapet Gillet, ett sällskap som en gång samlade sin medlemmar amiraler och örlogsmän. Temat blev ufo och det kom 25 medlemmar och lyssnade. Mycket uppskattat med en timmas frågestund efter middagen.
Dagen började med att vi tog bilen till Arlanda och sedan ett 45 minuters hopp till Kallinge flygplats utanför Ronneby där Lars Emmelin mötte upp för att köra oss de trettio minuternas väg till vårt hotell i Karlskrona.
Sedan tog Lars oss med till Marinmuseum där han bjöd på lunch och en kort introduktion till museet innan han lämnade oss, nöjda efter raggmunk och kroppkakor, att själva vandra runt bland utställningsföremålen. Det fanns mycket att se, bland annat de svenska ubåtarna Hajen och Neptun.
Efter 16 gick jag och Anneli tillbaka till hotellet, First Statt Hotel, för att vila lite innan vi sammanstrålade igen strax före 18 och vandrade ned till Sjöofficerssällskapets hus mitt emot Amiralitetsparken där jag skulle hålla mitt föredrag och Anneli introducera mig. För det måste hon eftersom kvinnor egentligen inte äger tillträde till sällskapets evenemang – om de inte har en uppgift. Så det fick hon.
När alla 25 som var anmälda hade kommit så drog jag igång och pratade om ufo och UFO-Sverige i nästan en timma. Efteråt blev det en hel del frågor men middag var beställd så vi sköt resten av frågorna till efteråt. En man kom dock fram och berättade om en observation från tidigt 70-tal för mig och sedan fick jag höra om ytterligare en från min bordsgranne under den riktigt fina middagen där det sjöngs snapsvisor och höjdes glas ett antal gånger.
Kvällen till ära hade man skrivit en ufosnapsvisa som sjöngs till melodin ”Skånska slott och herresäten” – liksom alla Sällskapets snapsvisor. Praktiskt!
Med ögon på helspänn du spanar i höjden
ett ufo du skådar – går hem som en nöjd en
”Det här måste firas med litet kalas!
Jag gör nog som Gillet, jag tar mig ett glas!”
Och det gjorde vi. Och maten var fin med smarrig kräftförrätt och sedan en lax med sås och potatismos.
Under middagen pratade jag med alla inom prathåll. Min närmaste bordsgranne berättade om en observation han gjort då han bodde i Norge för ett anta år sedan och att han läst min bok om sekter och att det var därför han kommit för att lyssna i dag. Satt också intill vice ordföranden Fredrik Lundgren som hoppat in när ordföranden var bortrest. Det var också Fredrik som plitat ihop snapsvisor.
När alla andra gått blev jag sittande kvar med en man som ville diskutera konspirationsteorier kring 11 september tills ordföranden kom och hämtade mig och sa att det var dags för en whisky och frågestund.
Frågestunden genomfördes bland läderklädda fåtöljer och mer än hälften av åhörarna hade stannat kvar. Vi höll säkert på en timma innan ordförande bröt och tackade mig för kvällen. Men det var inte slut för det. För två trappor upp hade Sällskapet sitt bibliotek med 12.000 volymer från 1700-talet och fram till i dag.
Tom Ohlsson gav en oerhört initierad och kunskapsrik guidning och plockade fram den ena fantastiska boken eller dokumentet efter det andra. Bland annat en signerad ritning av John Ericsson, en tredjeupplaga av ”Principia”, originalanteckningar från af Chapman och mängder av annat spännande.
Först vid 23.30 var vi tillbaka på hotellet, rätt möra men mycket nöjda.
Tom Ohlsson berättar om Örlogssällskapets fantastiska bibliotek.
Newtons ”Principia” i en tredjeupplaga från 1726.
Och en handskrift från 1700-talet. Man kunde verkligen skriva och teckna på den tiden.
John Ericssons egenhändiga namnteckning att han skänkt bladet till Örlogsmannasällskapet.
Biblioteket sett från ena ändan av rummet. Tom Ohlsson längst bort.