Klockan 11 hade 60 personer tagit sig genom blåsten till Trädgårdens skolas aula för att lyssna på undertecknad och en timmas ufoföredrag. Kamratgänget fanns också på plats och trots hot att ta med tomater och ägg så klarade jag mig. Jag pratade om fall från hela Sverige med ett anta exempel från Skaraborg och så givetvis en historik över min egen UFO-Mariestadsbakgrund. På bilden ovan ser ni hur de flesta åhörarna har hunnit bänka sig medan jag väntar på att klockan ska bli elva.

Över huvud taget var det ett helt okej föredrag tror jag. Fick ett gäng frågor efteråt innan Bosse Magnusson, som var med och arrangerade det hela för Göteborgs universitet/Högskolan i Skövde, tackade med en blomsterbukett.

Efteråt gick vi en runda på skolan. För det var ju här som flera av oss gick 4-6 mellan åren 1968 och 1971. Vår gamla skolsal fanns kvar men nu helt ombyggd men korridorerna gick i alla fall att känna igen liksom utsikten.

Sedan bar det av till Lundstedts för en fika med grabbgänget som också hade haft vänligheten att dyka upp för att lyssna på mig. Men först gick vi ned till vårt gamla klassrum där flera av oss hade suttit som tända ljus inför vår klassföreståndare Staffan Järd för fyrtio år sedan. Det hade inträffat en och annan förändring om man säger så!

Nu sitter jag på Stefan Svenssons jobb och knattrar. Vi har varit en sväng på bolaget och tagit det obligatoriska fikat på Lundstedts. Nio personer ser vi ut att bli. Klockan 15 har vi bokat tid på Mariaskolan för att spela innebandy och badminton. Sedan blir det bildvisning hemma hos Bosse M och utgång.

/…/

Tre timmar med badminton och innebandy blev en uppfriskande genomkörare, särskilt som vi bara spelade badminton en halvtimma eftersom banorna visade sig vara så korta att man fick springa in i väggen för att ta de långa bollarna. Nu gjorde vi istället vårt bästa för att gå in i väggen genom drygt två timmars idiotrusande på innebandyplanen.

Vi började med stora mål och flygande målvakt innan vi gick över till mindre varianter för att inte springa ihjäl oss fullständigt. Christian lyckades i alla fall fälla Per-Åke och så att han slog sig gul och blå och Leif bjöd mig på en luftfärd efter en välplacerad klubba mellan benen på mig som gav någon sekunds härlig känsla av tyngdlöshet innan gravitationen gjorde sig obehagligt påmind.

Men kul hade vi och massor av mål blev det. Och en hel del sumpade chanser också.

Nyduschade och med ömmande kroppar gick vi hem till Bosse M för att förplägas med gott vin (Gustave Lorentz Riesling Réserve), smaskig pinnmat i form av ost, skinka, melon och vindruvor och bildvisning som jag själv stod för. När de andra drack vin fick jag smaka en hemkörd pilsner som en kamrat till Bosse hade gjort och den var faktiskt inte dum alls.

Nästa etappmål var Hövdingen (som numera heter något annat men det är det ingen av oss som bryr sig om att lära sig) och vi hade varit duktiga och bokat bord eftersom vi ville vara säkra på plats. Nu visade det sig att vi blev helt ensamma på restaurangen, inte ett käft förutom personalen och en kille som kom in för att titta på handbollen på teve.

Det kändes lite märkligt att sitta där i ödsligheten men snart hade vi fullt upp med maten (vitlöksspäckad tournedos) och att prata med varandra. Handbollen följde jag via DN.se:s mobilsajt men det var en dyster historia där Sverige snabbt kom i underläge och aldrig kunde hämta igen fransmännens ledning.

Eftersom vi var ensamma så fick vi förstklassig service med dubbla kypare, uppdelad nota utan att behöva säga till och snabb service.

Kvällen avslutades med sedvanligt besök hemma hos Per-Åke. Vi andra överraskade honom med en dvd-spelare och en film eftersom han ännu inte hade vågat ta klivet in i den digitala eran. Sedan drack vi en god Balvenie som Bosse A hade köpt och lät oss nostalgiskt återvända till gamla minnen genom Gilbey's med tonic som Roothen burit dit. Vid tresnåret ansågs mötet avslutat och vi plockade fram våra sovsäckar. I mitt fall en lånad sådan eftersom jag glömde min i Järfälla.

Per-Åke, Bosse, Leif, Olle och Gunnar framför dörren där jag har suttit av ett stort antal timmar 1968-1971.

Gruppbild i Stefans ateljé.

Leif och Bo visar hur badminton kan spelas.

Bo satsar på Christians knän när han inte når bollen. Ett initiativ som ofta utnyttjades under matcherna.

Olle gör säkert mål i öppen bur (vilket han inte alltid hade lika lätt för) medan Gunnar försöker täcka.

Bosse sätter bollen i nät medan ett passivt försvar tittar på.

Bosse M och Olle ser ut att ha olika förväntingar på kvällen.