I dag dök det upp två stora paket från Bill Jones i Ohio på posten. Det ena innehöll ufomaterial till AFU medan det andra var fyllt av spännande minnegrejor från rymdåldern, sådant som jag själv samlar på. Ufogrejorna kan i se på bilden här ovan. Det är förresten Bill Jones själv som ni kan se på foto i centrum av bilden.
Bill Jones är en veteranufolog som har stött AFU länge. Han skickar en låda då och då och tycker att vi ska öppna museum! Det skulle vi gärna göra bara vi hade råd. Men ett litet museum kan det ändå bli när vi flyttar in i de nya lokalerna någon gång nästa år.
Rymdgrejorna var ännu bättre och jag satt en god stund och bläddrade igenom sånt som Wapakoneka Daily News från tiden för månlandningen. Det var särskilt kul eftersom staden med det märkliga namnet var Neil Armstrongs hemstad och man givetvis var mäkta stolt över sin store son som nu hade blivit först på månen. Längst ned på sidan ser ni en bild på allt det fina.
Här finns ett antal originaltidningar från tiden för Apollo 11:s lannding på månen, en minnestallrik ett antal skivor med kommunikationen mellan astronauterna och Houston och en gamma Geminisingel, ett förstadagsbrev, en bonad att hänga på väggen, ett pussel som tidskriften Life gav ut och en massa annat smått och gott. Riktigt kul!
Den nya regeringen vill återinföra avgifterna på våra museer. Det är ett riktigt dåligt föslag. Den här länken fick jag i kväll av min bloggande vän Tell. Jag skrev på diekt. Flera tusen har redan gjort det. Kan bara uppmana alla som läser den här bloggen att göra det samma. Tack vare det fria inträdet har tiotusentals människor kunnat besöka några av våra finaste museer underd en tid som inträdet har varit gratis och vårt kulturarv har plötsligt blivit tillgängligt för alla. Stäng inte den möjligheten!
PS: Spelade badminton med Stefan och det blev nog vår hårdaste dust på mycket länge. Varje set tog 20-25 minuter och vi var båda färdiga för ålderdomshemmet redan efter två. Själv hade jag klokt nog stoppat i mig en banan inna jag åkte iväg för att spela men lockades av McD:s vackra skylt på vägen och bromsade till en stund. Det var kanske inte lika klokt eftersom BmC:n åkte bergochdalbana i magen under hela andra set – som jag faktiskt lyckades vinna. Trots en vecka framför datorn så tog jag mig samma och snirklade mig fram till vinst också i tredje så det blev faktiskt 2-1 till min egen stora förvåning.
