Packa pappas påskpackning blir starten på Påsken för undertecknad. Har precis börjat och klockan har passerat midnatt men i morgon bitti måste jag nog ta det hela på lite mera allvar. Åtminstone om jag tänker ha några kläder med mig till Mariestad.
Vi får väl se om jag hittar någon dator där att skriva blogg på.
Annars kan vi ju alltid minnas tillbaka till den 12 april – i går – då inte bara undertecknad firade årfylleri utan också två stora rymdhändelser: Den första rymdskytteln sköts upp den 12 april 1981 (25 år sedan) och Jurij Gagarin blev första människa i rymden den 12 april 1961 (45 år sedan). Men det är det väl ingen som bryr som om.
Så här skrev jag när Gagarin firade 40 år!
Inklämd i toppen av raketen satt en 27-årig rysk major från den
lilla staden Gzjatsk och kände vibrationerna öka i styrka. Den
jättelika startraketen, som av teknikerna kallades ”lilla vännen”,
lyfte långsamt från startplattan i Bajkonur inför ett fåtal
åskådare. Jurij Gagarin var på väg att skriva in sig i
historieböckerna och ge Sovjet ännu en ofattbar rymdframgång.
I torsdags var det precis 40 år sedan en människa reste ut i rymden
för första gången i historien.
Under 1960-talets tidiga år var det ingen tvekan om vilken nation
som hade herraväldet i rymden.
Världens första satellit, Sputnik 1, skrämde slag på västvärlden när
dess försynta pip togs emot i oktober 1957. En månad senare blev
hunden Laika den första levande varelsen i omloppsbana och genom att
tänja på alla säkerhetsmarginaler blev Sovjet också först med att
resa två i en kapsel och sedan att resa tre. I juni 1963 blev
Valentina Teresjkova första kvinnan i rymden efter 48 varv runt
jorden.
Ingenting verkade kunna stoppa Sovjet från att nå månen – och den
man som skulle sätta sin fot där först av alla var Jurij Gagarin.
Så var planerna.
Men bakom det ryska rymdfartsundret låg framför allt en man: Sergej
Koroljov, chefsteknikern och konstruktören vars namn aldrig med en
rad nämndes i samband med de otaliga framgångarna. Först många år
efter hans död 1966 insåg Väst Koroljovs betydelse.
Snart kom också motgångarna. Några kunde hemlighållas, andra inte.
En inträffade den 1 april 1967 då Vladimir Komarovs kapsel efter 27
timmars mardrömsfärd tumlade ned genom atmosfären utan möjlighet att
bromsas.
Den värsta motgången kom ändå året därpå. Den största hjälten av
alla, Jurij Gagarin, omkom i en flygolycka den 27 mars 1968, drygt
ett år innan USA landade Apollo 11 i Stillhetens hav. Fram tills
dess levde det sovjetiska hoppet om att komma först till månen.
Även om Sovjet fortsatte att skörda framgångar i rymden kom landet
aldrig över att ha förlorat kapplöpningen till månen.
40 år efter Gagarins färd ligger Bajkonur i Kazakstan och Ryssland
tvingas betala stora summor för att få fortsätta använda
kosmodromen.
Rymdstationen Mir vilar på Stilla havets botten och all rysk
rymdverksamhet är inriktad på samarbete med den forna fienden USA.
Staden Gzjatsk har döpts om till Gagarin.