Vaknade 08 efter att ha sovit lite si och så sedan 04 då jag vaknade av att Anneli S hade vaknat och gått in i garderoben (!) för att ringa ett samtal. Där blev hon kvar en bra stund och vi kunde se hur hon vandrade omkring där för att inte störa oss andra.

När vi väl kom upp och hade morgonfixat oss tog vi bilen till Ihop på Lincoln för frukostpannkakor. Serveringen var slö och tog drygt 30 minuter men maten var bra. Jag tog pannkakor, bacon, french toast och två ägg, sunny side up och juice.

Mätta blev vi. Och ute regnade det i fem minuter.

Sedan tog vi bilen mot Nixonbiblioteket i Yorba Linda nästan en timme bort.

När vi klev ur bilen slog värmen mot oss som en vägg. Innan dagen var slut hade det hunnit bli 39,5 grader. Inte så illa.

Nixonmuseet lockade oss eftersom det hade en hyfsat stor utställning om Apollo11 och när vi skulle lämna det fick vi veta att Buzz Aldrin skulle komma hit i kväll. Det hade ju varit något att stanna kvar för. Men den gode månfararens besök var inget vi förväntades delta i och inträdet kostade 500 dollar för dem som stod på listan.

Själv gjorde jag en liten insats för att underlätta för Buzz då jag plockade bort en stor plasttjofix som låg precis där den röda mattan började och som var klart snubbelvänlig. Jag hoppas att Buzz kommer att tacka mig för detta någon dag. Annars kunde det ha blivit ett litet snubbel för en stor människa.

Vår lilla rundvandring på museet inleddes med en utmärkt film om Nixons liv där filmmakaren omedelbart började med Watergateskandalen för att sedan nyansera bilden och avsluta med Bill Clintons ord vid Nixons grav att man skulle döma honom inte enbart efter en sak utan efter hela hans livsgärning.

Museet var riktigt bra och vi gillade verkligen upplägget. Mycket att se, snyggt presenterat och tidstypiska saker i montrar och på golv. Alla gillade möjligheten att ta en bild med sig själv vid presidentens skrivbord i en kopia av Ovala rummet (som visade sig vara nästan lika stort som hela Nixons födelsehem, Ovala rummet alltså) så där höll vi till ett tag.

Efter rundturen i museets permanenta avdelning gick vi till specialutställningen om Apollo 11. Mycket hade jag sett förut men alltid kul att se några månstenar, en från Apollo 15 och en från Apollo 17, och en autentisk gripklo som Apollo 11-astronauterna använt för att plocka upp just stenar från månytan. Såg ut som en sådan där pinne som parkarbetare använder när de plockar skräp.

Efter avslutad månnostalgi gick vi till makarna Nixons gravar som låg ett stenkast från Richard M:s födelsehus som i dag utgör en del av museet och är i princip intakt sedan tidigt 1900-tal. Där blev vi inbjudna till en visning av en guide som håvade in elva personer i det svala huset. Kul att se.

Utanför flagade man på halv stång och jag gissar på att det kan vara för att Chris Kraft, chefen för Apollos Mission control, dog i går. Men det är bara en gissning. Ingen vi frågade hade en aning.

Vi hann också med att tita på Marine One, den helikopter där Nixon gjorde sitt beryktade dubbla v-tecken innan han för sista gången, i vanära, lämnade Vita huset 1974. Givetvis gjorde både jag och Peo samma gest men fick tyvärr inte gå hela vägen upp för trappan eftersom den var avstängd.

Tillbaka resan till LA tog drygt en timme på motorvägar som stod nästan still. Jag hade programmerat in en väg till ett p-hus på Hollywood Blvd i navigatorn eftersom vi ville vandra bland stjärnorna (på trottoaren alltså) en stund. Parkeringen gick på 17 dollar vilket var max men så kunde vi vandra omkring längs gatan i rätt många timmar också.

Vi hittade både Ingrid Bergman och Greta Garbo och efter lite frågande även Michael Jackson som fanns utanför Chinese Theatre. På vägen till en restaurang en bit ned på gatan, Jameson’s pub, tog jag upp mobilen och plåtade Peo och Anneli S när de stod mellan en kille utklädd till Chewbacka och en som var utklädd till Darth Vader.

Det skulle jag inte ha gjort eftersom killen bakom masken rusade fram till mig och klagade på att jag plåtat honom och ville att jag skulle radera fotot. Jag förklarade att han och jag befann oss på en offentlig plats och gick därefter. Varvid han följde efter. Ett kvarter.

Till slut hade vi gått 100 meter och då tog han fram sin egen mobil och plåtade mig. Det var han tydligen nöjd med och gick sedan tillbaka till Chewbacka medan vi tre fortsatte längs gatan för att äta. Och vi hade turen att få ett bra fönsterbord med öppen ruta när Anneli S och Peo drack sina Margaritas och jag, som förare, tog mig ett antal cola med is.

Sedan flyttade vi ut och satt på trottoaren för att äta. Någon lyxmat blev det inte; bangers and mash för mig. Men bra. Kostade 14 dollar med en extra korv.

Det fanns mycket att se längs Hollywood Blvd, inte minst att hitta stjärnor. Michael Jacksons var jag nära att missa eftersom Google hade helt fel men en svart man som stod och samlade in pengar till behövande barn visste besked. Han fick en dollar till barnen som tack.

Det blev en hel del vandrande längs gatan med ett stopp på en pub för en milkshake till Anneli S och en Bud på fat till Peo (bara för att vi är där vi är). Själv drack jag ännu en läsk, den här gången en Sprite, men fick också smaka Annelis goda shake.

Sedan bar det ”hem” mot Santa Monica 45 minuter bort. Ett stopp på 7Eleven på Lincoln och sedan hem för att ta dagens första öl (i mitt fall), en god Sierra Nevada, och lite prat med Peo till 01. Anneli S somnade direkt efter att ha tjuvstartat i bilen.

En bra turistdag!

Anneli S och Peo på väg ut ur vårt garageboende.

Jag och Peo tog var sin Split decision breakfast.

En del av museet.

Undertecknad vid skrivbordet i Ovala rummet.

Peo och Anneli S i Ovala rummet.

Nixons telegram till månfararna innan de gav sig iväg, den 15 juli 1969.

En av de två månstenarna på utställningen.

Makarna Nixons gravar och Richards barndomshem i bakgrunden.

Richard Milhouse Nixons sten.

Klassisk Nixonpose vid klassisk Nixonhelikopter.

Peo och Anneli S i månkarantän hälsas av Nixon.

Los Angeles skyline från bilen.

En sur Darth Vader pekar på mig. Men hans kraft var inte stark nog mot min.

Peo och Anneli S på Jameson’s.

Peo testar hatt på Hollywood Blvd. Och slår till!

Peo plåtar Greta Garbos stjärna.

Michael Jacksons hittade vi till slut.