Hann jobba någon timma med UFO-Aktuellt och redigera in Richard Svenssons ”Kryptizkt” över fyra sidor som jag sedan kunde mejla till Stefan för korrläsning. Mer blev det inte gjort på tidningen i dag eftersom det skulle fixas lunch och sedan var det möte med fackstyrelsen där DN:s nya redaktionschef Anna Åberg var med och berättade lite om sina tankar inför jobbet.

Jag hade hoppats kunna skriva klart min artikel om spökraketerna för UFO-Aktuellt i dag också men mötet satte käppar i hjulet för det så jag hann bara en lite bit till. Tänk att det är 75 år sedan detta fenomenkomplex drabbade Sverige. När jag började intressera mig för det hade det bara gått 30 år.

Under dagen tackade jag ja till en inbjudan från Norrköpings kommun om att delta i ett möte om stadens arkiv, egentligen med tonvikt på stadens kulturliv. Men arkiven finns med som en del av det två timmar långa seminariet. Nu är det oklart om vi som deltar kommer att få berätta något om våra arkiv men det kan ändå vara värdefullt att delta tycker både jag och övriga på AFU.

På jobbet blev det full rusch under ett par timmar när hovet meddelade att kronprinsessan Victoria och prins Daniel båda smittats och testats positivt för covid-19 samtidigt som EBU stoppade Belarus bidrag till Eurovision och det kom en massa nyheter om att Astra Zeneca inte skulle leverera mer än hälften av sina doser fram till sommaren. Det slutade med att jag också pratade med Johan Carlson som istället bad Anders Tegnell att ringa upp när det gäller dödstalen i Sverige. Som går ner.

I dag kom Micah Hanks intervju med mig ut på hans podcast. Ni kan lyssna på den här. Hela podden blev en timma och tjugofem minuter.

Framåt 19-tiden blev jag ombud och gick ut i snöstormen (inte kul väder) och hämtade mat till fem personer på redaktionen från Lilla Asien. Jag höll mig till Hoisinankan och lockade med två andra att satsa på den. Sedan möblerade vi coronaklokt i matsalen och höll gemensam middag.

Slutet av kvällen blev lugnare än början och jag kom faktiskt iväg klockan 01. I morgon jobbar jag med Melodifestivalen hemifrån.

När jag kom hem hade Markus gjort sin sista dag på utbildningen och nu väntar han bara på sitt diplom som förkunnar att han är färdig golfcoach. Jag gav honom en stor kram och vi konstaterade båda att det var lite konstigt att sluta på det här viset utan att kunna träffa sina lärare och klasskamrater.

Minst sagt underligt. Men klar är han och nu väntar arbetslivet.