Henry Svensson betydde väldigt mycket för mig när jag växte upp i Mariestad och för mitt tidiga ufointresse. Nu har Peter Gropman intervjuat mig om Henry i sin serie Sveriges första podcast under rubriken ”Besynnerliga farkoster i luftrummet”. Häng med in i Henry Svenssons spännande värld! På bilden här ovan, som jag tog under ett informationsmöte i Skövde den 10 november 1975, ses Henry i full färd med att prata med några ur publiken och med sina (och mina) vänner Urban Jacobsson (tv) och Karl Beckmann (th).

Själv började jag min dag med att sova ut efter efter en intensiv arbetsvecka och vaknade först vid 11 med att jag hade två missade samtal från Håkan Ekstrand. När jag ringde upp så visade det sig gälla min och Annelis resa till Sala i morgon och Håkan ville att vi skulle komma lite tidigare så att vi skulle kunna besöka ett antikvariat som ska vara väldigt bra.

Nu började dagen också med ett problem då jag aldrig fick någon riktig värme i duschen så jag misstänkte att det hade blivit något fel på varmvattenberedaren och när jag kollade andra kranar i huset visade det sig att det var lika illa där. Så till slut ringde jag ett rörmokeri och pratade igen felet men hur vi än bar oss åt kunde vi inte lösa det så nu måste beredaren repareras – trodde jag!

Men jag fick ett par goda råd, vred på ett vred (lite kul!) och bytte ut samtliga tre säkringar till faserna trots att alla såg hela ut. Och så, efter en stund började beredaren producera varmvatten igen!

Efter en stund dök sotaren upp och det var helt enligt plan. Efter tjugo minuter, med en tur upp på taket i hällande regn och en stund nere i källaren vid kaminen, fick vi godkänt och han gav sig av.

Själv passade jag på att laga lunch och tog sedan en vända i källaren och sorterade lite böcker som ska till olika antikvariat.

När Anneli kom hem från sin konferens var jag på återvinningen och kastade lite skräp och grenar. Innan jag körde hem kom vi överens om att det nog vore bra om jag åkte och handlade lite smått och gott, potatis, mjölk och bea, så det gjorde jag.

Hemma förvandlades en del av detta till kvällsmat i form av rostbiff med wokade grönsaker som blev alldeles utmärkt.

Under dagen ringde jag också min tidigare arbetskamrat, numera pensionären, Ola Hedman i Luleå för att gratta på hans födelsedag. Något som är en tradition när det gäller några av mina kollegor från Norrbottens-Kuriren. Det är ett bra sätt att hålla kontakten även om det kanske bara blir en gång om året.

I dag fick jag ett brev med frimärken som jag köpt på Tradera för någon vecka sedan. Brevet kom från en man i Litauen (det var gamla litauiska frimärken jag hade köpt) och innehöll en önskan om att byta frimärken med mig. Bra så.

Det lustiga var att mannen inte verkade ha särskilt stor tilltro till var sig det litauiska eller det svenska postväsendet eftersom han avslutade sina rader med ”Merry Christmas!” Så detta kvalificerar sig som årets första julhälsning, med råge.

Sist i kväll blev det tevesoffan och så såg vi färdigt på en säsong ”Saknad inte glömd” som fortsätter hålla god klass. Nu ser vi fram emot nästa säsong som finns på SVT Play även den.

I säng med en god bok i god tid.