Nils-Olof Jacobsons arkiv räddat

Upp i ottan och åkte till Circle K för att hämta hyrbilen med Anneli som andreförare. Och allt gick så smidigt att jag till och med hann få hjälp att lasta bilen av min kära fru när jag kom tillbaka hem för att stoppa in 50 kastar och 14 lådor som skulle till AFU. Så jag kom iväg betydligt tidigare än jag hade planerat.

På vägen till Carl-Anton lyssnade jag på uppsnacket inför dagens höjdpunkt (trodde vi) där åklagaren Krister Petersson skulle sätta punkt för mordet på Olof Palme en gång för alla. Men allt blev ett enda stort antiklimax där Petersson på mycket löa boliner pekade ut Skandiamannen Stig Engström som ”nästan skyldig”, eller som Petersson sa under den långa och märkliga direktsändningen, ”vi kommer inte runt Engström”.

Jag ringde min författarkollega och Palmemordsexpert Gunnar Wall som var av samma åsikt. Väldigt tunt. Och att man nu lägger ner hela utredningen trots att inga säkra spår finns och allt bygger på rätt illa underbyggda indicier är tragiskt.

Jag ställer bara en fråga. Hur många tjänstemän tar med sig en kraftig revolver till jobbet och när de är på väg hem utan tvekan drar den och skjuter Sverige statsminister som råkar passera förbi?

Nå, när jag plockat upp Carl-Anton blev det färd mot Burger King utanför Värnamo där vi åt var sin näringsrik måltid, tankade och drog vidare till Skånes Fagerhult och ett demensboende där vi skulle hämta tre lådor med ufoböcker från ett dödsbo. Vi möttes på säkert avstånd av en anställd som gav oss en pirra så att vi själva kunde rulla ut allt till bilen.

Tyvärr visade det sig senare att säkert hälften av böckerna bara blir att slänga då mannen som haft dem hade rivit ur sidor ur dem och klottrat vilt. Ibland var böckerna hela men omslaget bortrivet. Det r inte utan att jag känner igen metoden från när vi räddade Staffan Stigsjöös döds för ett antal år sedan.

På vägen pratade vi med lite folk, bland annat Mats som är kvar på sjukhuset men vid gott mod trots en del näsblod på morgonen. Det kommer nog att ordna sig för Mats. Ont krut förgås inte så lätt!

Nästa anhalt var Kristianstad där vi träffade Jonatan Jacobson, son till Nils-Olof Jacobson som under hela sitt liv intresserat sig för ufo och parapsykologi. Vi spritade händerna och höll coronasäkert avstånd helt enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer.

På tal om det så publicerades min långa intervju med generaldirektör Johan Carlson på DN.se i kväll, läs den gärna! Jag fick två timmar med Johan C i telefon och sedan rätt många samtal till innan allt var klart. Intervjun gjorde jag i söndags, artikeln skrev jag i måndags och på tisdagen var den klar i alla sina delar. Jag har lagt ned väldigt mycket tid på den och hoppas att ni som läser den ska få veta nya saker om vår svenska strategi.

Nåväl, vi kom alltså fram till Jonatan Jacobson och hans familj 90 minuter före utsatt tid vilket var bra. För dels skulle vi bära upp tolv flyttlådor som redan var packade med sådant material och böcker som sonen förstod att AFU var direkt intresserade av. Sedan fick jag och Carl-Anton gå igenom ett stort antal bokhyllor till och välja och vraka.

Efter en kopp te och bulle gav vi oss an vår utmaning och hittade dels en hel del som var klart intressant för arkivet men också en massa som kunde säljas, antingen av mig till Böckernas hus eller via Parthenon. Och det fanns mycket böcker i hemmet som ni kan se på bilden här ovan.

När vi tackat för oss tog vi sikte på Best Western i Karlshamn som vi checkade in på efter ett besök på McD och Ingo. Sedan åt vi våra burgare på rummet innan vi gick ut och jobbade i tre timmar till. Eftersom vi kände att allt som vi hämtat borde sorteras så var det en god idé. Ni kan se mig och Carl-Anton på bilden här ovan efter att vi tagit halva parkeringsplatsen i besittning.

Solnedgång på parkeringen.

Där stod vi alltså och jobbade fram till 23, då hade solen gått ned i en riktigt vackert röd solnedgång.

Sedan gick vi in, rätt sega efter en lång dag. Jag köpte en iskall Melleröds ale i baren och så åt vi upp var andra portion Big Mac på rummet medan jag bloggade och ringde jobbet för att prata med Pontus.

I säng efter midnatt.

Loading