I dag kom min senaste bok ut på Storytel. ”Världsrymden anfaller”, heter den och den har lästs in av Ludvig Josephson. Så här skriver förlaget i sin säljtext:
”Hör Ludvig Josephson läsa journalisten Clas Svahns samlingsvolym om faror från rymden! Varje dygn faller omkring 100 ton sten och grus från rymden ned över jorden.
Mest i form av mikroskopiska dammkorn som stillsamt regnar ned över hav och land utan att någon av oss märker det. Men vid sällsynta tillfällen kan större stenar ta sig ända ner till marken. Också is, grodor, fiskar och delar av flygplan regnar ned, om än inte lika ofta. Trots att vi lever i en värld fylld av teknik och kunskap som bara är en knapptryckning bort är det fortfarande mycket vi inte förstår. Och en hel del som vi oroar oss för.”
Det är faktiskt första gången jag får en bok utgiven som ljudbok i första hand, jag är mest van vid pappersböcker. Annars finns det rätt mycket att lyssna på för den som är intresserad av ljudböcker gjorda efter mina pappersböcker. Ni kan kika här så ser ni ett gäng.
Jag och Anneli gick upp vid 08 eftersom jag ville ha lite tid att fundera igenom mina frågor till Christer Björkman och hinna äta frukost innan det blev dags för intervju med Melodifestivalikonen. Vi pratades vid i drygt 20 minuter för en artikel som kommer i nästa vecka. Då ska jag också ha hunnit fylla på med en del andra intervjuer.
En del av intervjun lyfte jag ur och publicerade under dagen på DN.se eftersom den hade en nyhet i sig. Den handlar om Björkmans projekt American song contest och hur det börjar dra ihop sig till ett beslut där.
Anneli och Markus har jobbat en del utomhus innan Markus tog bilen till jobbet i det fantastiska vädret där temperaturen ligger en bra bit över 20 i solen. Men efter lunch på verandan (premiär för i år) ryckte också jag in och rensade mellan plattorna på framsidan så att vi kunde hälla ned lite myrgift som vi fått av Nomor.
Vi fortsatte på baksidan också där potatissättning tog vid när myrproblemet var avklarat. Så nu har vi ett par rader med egen potatis på väg upp, hoppas vi.
Anneli kunde också testa den vilstol som hon fick av Kristina när han fyllde 60. Markus byggde ihop den efter instruktion från nätet.
Framåt eftermiddagen satte jag mig och började skriva rent intervjun med Christer Björkman men då hade vi också hunnit prata med Gunnar och Vanja som höll på att fylla ännu en flyttbil med saker som ska upp till nya bostaden i Gävle.
De plockade upp några lådor som lagrats i vårt garage (en del återstår) och när vi stuvade in dem i flyttbilen kunde jag konstatera att den lastade 1.186 kilo, alltså betydligt mer än vad som stod på sajten. Så frågan är nu, eftersom jag ska hyra en till Skåne i juni, om det som står på sajten är maxlast minus förare och passagerare eller hur man ska tolka det. Måste nog ringa och fråga.
I dag köpte jag, via Markus, senaste numret av Kalle Anka (nummer 19–20/21) som innehåller en tio sidor lång serie om hur Kalle och knattarna jagar ufon i Gässdalen. Fyndig ordvits på Hessdalen givetvis. AFU samlar givetvis också serietidningar med ufomotiv och jag har en del här hemma som ska ner till Norrköping. Fick bland annat några av Pelle Persson för en vecka sedan.
Kvällsmaten blev grillade ryggbiff med kappa, coleslaw som Anneli gjort och potatistärningar i ugn. Till det en god sås, också signerad Anneli. Och vi åt på verandan i värmen innan vi gick in och slog oss ned i soffan för en film.
Först satsade vi på den rysk-franska ”Brända av solen” som fick en Oscar för bästa utländska film en gång i tiden, men den var ärligt talat så pladdrig och intetsägande att vi gav upp efter 20 minuter.
Istället laddade vi in Jane Campions ”Bright star” om John Keats smärtsamma romans med Fanny Brawnes med mycket poesi, smärta och nerv. Den kan vi verkligen rekommendera. Markus kom hem mitt i filmen och fastnade han också.
Sedan blev det i säng efter 23. Mycket att göra också i morgon.
