Hotel Matts var ett bra hotell med en helt okej frukost där världens största vita bönor serverades. Sedan gick Anneli en sväng till det stora köpcentrumet som låg i samma kvarter och hittade en skjorta till mig innan vi efter lite softande på rummet tog bilen till Gäddvik en liten bit längre bort där vi bestämt träffa med Annelis kusiner Jan och Jukka på restaurang Charlie, en italienskinspirerad historia.

Det blev ett riktigt trevligt möte och vi blev sittande i två timmar (mycket beroende på något slags missförstånd i köket då maten kom först efter en timme).

Mitt under samtalet ringde Felix Herngren för att diskutera en del saker när det gäller filmprojektet och vi pratade en bra stund. Lagom till dess att min linguini och övrigas mat faktiskt kom in.

Efter maten föreslog Jan att vi skulle ta bilarna till vattentornet som är väldigt likt ett flygande tefat. Enligt honom var det byggt med någon scen ur ”Familjen Jetson” 1968 som förebild. Inte otänkbart.

Vi tog hissen upp till en vidunderlig utsikt och satte oss sedan vid ett bord och drack cola och kaffe, lite beroende på preferenser.

När vi skilts åt körde jag och Anneli Gäddviks centrum för att slå ihjäl 90 minuter innan vi var tvungna att köra till färjan i Helsingfors. Parkeringshuset var minst sagt felkonstruerat med tre platser mellan varje betongpelare men där pelarna tog upp en stor del av de två yttre platserna – som ingen stod på.

När vi påpekade detta för en parkeringsvakt som dök upp kunde han bara hålla med.

Det blev i alla fall ett besök i en andrahandsbutik (inga köp), en bokhandel (en bok) och Stockmans där vi hittade en snygg pappershållare till köket.

Då hade klockan blivit dags att gå till bilen och köra mot färjan och på vägen dit ringde Sveriges Radio och ville intervjua mig för ett program lite längre fram. Pratade också med Fred som hörde av sig om en kommun som vill göra en ufoutställning under nästa år. Då stod vi i kön redo att köra ombord på ”Gabriella”.

Den här resan åt vi en stor platta med havets läckerheter som ni kan se här ovan. Jag kan garantera att vi blev mätta!

Vi gick också en vända till båtens butik för att handla en flaska gin åt Ylva och en flaska Marskens snaps eller ”Marskin ryyppy” som denna snaps som dracks av finländska militärer under kriget och då också givetvis av Mannerheim som är ”marsken” (marskalken) som åsyftas. Vi har gått och blivit lite Mannerheimbeundrare som ni kanske har märkt.

Tillbaka i hytten planerade vi resan till Stuttgart senare i höst, läste lite och åt var sin godis innan det blev kväll på riktigt. Och så fick jag höra från jobbet att det avsnitt för DN-podden som jag och Evelyn spelat in om ufoutvecklingen i USA hade varit deras mest lyssnade under den första dagen ett avsnitt legat ute av alla hittills och sedan tillsammans med ett annat avsnitt sett till så att veckan blev Spotlights bästa så här långt.