Skrivdag.
Den kanske bästa av arbetsdagar. En dag som inte delas mellan redigerande, telefonsvarande och skrivande. Utan bara skriva i flera timmar med ett enda fokus.
Har suttit hemma och knattrat om den nya Carl Barks-utgåvan som jag nämnde för en tid sedan. Började med att läsa ut de tre tjocka böckerna innan jag slog mig ned framför datorn. När artikeln var klar övergick jag till några bokrecensioner som inte hunnits med.
En av dem handlade om spöken på Gotland.
Folklivsforskaren Ulf Palmenfelt är en trevlig man med stort kunnande, inte minst om sitt kära Gotland. Därför var det kul att läsa hans senaste epos ”Spökplatser på Gotland” (Carlssons) där givetvis gamla kära Martebomyr fanns med med sina vandrande ljussken. Inga-Lill Wallin (författare till boken ”Marteboljuset”) tittade in en stund för att hämta några UFO-Aktuellt innan hon inom kort tar sig ned till just Martebo för att fortsätta sina undersökningar under hela nästa vecka.
Marteboljuset lever – även om det har stora likheter med bilstrålkastare…
Blev intervjuad av Morgan Nilsson i Borås i kväll sedan jag kommit tillbaka från yngste grabbens gårdsfest på skolan (där jag investerade i lotter, korv och smaskiga kladdkakor). Morgan har som skoluppgift att skriva om hur en bok har kommit till och han hade valt att berätta om min ”UFO – Möte med det okända”.
Men det har varit ännu mera spöken under kvällen. Satt i telefon i nästan en timma med en trevlig dam från Mariestad som tagit flera bilder av något märkligt vid Falks grav på Hökensås. Falks grav
Graven är sägenomspunnen och bland annat sägs det att någon alltid ser till att det finns färska blommor på graven.
I vilket fall hade kvinnan tagit flera kort då en tolvåring som var med ropat att hon såg ett par lysande föremål mellan träden. Kvinnan själv såg inga men tog ändå några kort liksom hennes skeptiske man, som dock fotograferade de övriga i sällskapet istället. När de tittade på de digitala bilderna visad det sig att ett par märkliga ljusglober verkligen fastnat. På bådas bilder.
När jag tittade på dem under vårt samtal så var det lätt att se att de båda orberna, som det så tjusigt heter, var naturliga fenomen som uppstår i kameran då blixten träffar små fuktpartiklar några centimeter framför kameran. Effekten är väl känd och jag har själv tagit ett antal sådana bilder i testsyfte. Detta diskuterade vi en stund.
Men vad var det då flickan såg? Om ljusgloberna bara var vattendroppar i miniformat? Svar: Vet ej. Här krävs ett besök på platsen och en intervju med flickan för att kunna komma längre. Det ena hänger inte alltid nödvändigtvis ihop med det andra.
Har också haft en del mejlutbyte med en svensk kontaktperson som vi kan kalla Björn. För det är precis det namn han fått av Mats Sederholm i dennes nya bok ”Människan Unplugged”. Björn, som jag har träffat här hemma tillsammans med Mats tidigare i år, vill att jag ska testa honom för att få fram bevis på att han har kontakt med utomjordiska varelser. Eller vad det nu är.
Hur det ska gå till diskuterar vi just nu.