Ute öser regnet ner och lika bra är väl det. Det ger på så sätt en trevlig ljudkuliss till min egen rinnande näsa som varit ett irriterande sällskap hela dagen. Hade egentligen tänkt att skriva på boken men det gick bara inte. När hjärnan är på väg ut genom näsborrarna är det svårt att samla tankarna.

Tog istället chansen att skriva en bunt mejl med pappersrullen tryggt placerad intill tangentbordet. Och så fortsatte jag mitt papperssorterande som har varit mycket lyckosamt och tömt en hel hylla som nu kan användas till bättre ändamål. Kanske att stoppa in nya papper i…

För en liten stund sedan skrev en sydlig kollega, Per Erik Tell i Kristianstad och skickade med en länk till sin egen blogg. Läs den gärna HÄR. Per Erik och undertecknad sprang ihop i Interlaken i höstas då vi var de enda svenska journalisterna som tänkte bevaka Erich von Dänikens stora konferens.

Per Erik och hans fotograferande dotter visade sig vara trevliga bekantskaper. En skymt av hur trevligt vi hade presenteras här ovan. Men faktum var att vi hade det ännu trevligare! Den gode Tell, vars efternamn fick en och annan schweizare att fråga om eventuellt släktskap med en viss äppelskjutare, är frilansjournalist och författare.

Har också epostkonverserat med ett medium som kontaktade mig tidigare i kväll. Den historia hon berättade lät mycket intressant även om jag inte vill gå in på några detaljer i det här läget. Jag hoppas att någon av våra undersökare ska få möjlighet att träffa henne.

Nåväl. I morgon tänker jag vara frisk och då blir det bokrandande (att randa är journalistslang för att skriva) för hela slanten.