Här hemma går vi alla och väntar på att starta vår resa mot Riga. Klockan 17 går färjan som tar oss dit för några timmar i den lettiska huvudstaden innan det blir retur hem igen. Vet inte riktigt vad jag ska vänta mig av Riga. Alla jag pratar med som har varit där säger att marknaden måste besökas liksom Gamla stan. Anneli har skrivit ut några museer från nätet så något av dem lär det väl också bli.

Barnen ser mest fram emot att få spela ombord på färjan. Banditerna lockar. Själv hoppas jag kanske att hitta någon lettisk ufobok att ta med hem till AFU. Vårt faryg heter ”Regina Baltica” och på bilden ovan har vi tagit oss ombord. Anneli och Niklas inspekterer Sky-baren.

Lettland blir mitt fyrtionde land. Satte mig och räknade igenom dem tidigare i sommar efter att ha mött den finske ufologen Tapani Koivula som berättade att han hade besökt nästan fyrtio länder. Numera blir det ju inte så mycket nytt. Mest upprepningar. England leder ligan klart.

Eftersom jag hittade en klickbar karta på nätet så passade jag på att fylla i den. Ni kan se resultatet nedan.

Annars är det varmt som vanligt. Dagen började vid 08.30 med att jag satte mig vid datorn och skrev lite på boken. Det tar sig. Men nu blir det alltså två dagars uppehåll. Tar med mig lite läslektyr som kompensation. Ska bli kul att se vad Riga kan bjuda på.

”Regina Baltica” visade sig vara ett helt okej fartyg men också ett fartyg som sjunger på sita versen med rost och bristande målarfärg, trånga hytter där man var nära att torka sig med duschdraperiet, rysk personal (ibland) som helst av allt hade velat kvar hemma i Irkutsk och en allmän nedgångenhet som svävade över henne.

Själva stävade vi fram över Östersjön. Och kön ut från Stockholm var imponerande. Alla skulle iväg samtidigt som syns på en av bilderna här nedan. När utsikten hade gjort sitt gav vi oss ned till polen och bastun för en stunds avkoppling. Inte många där vilket var skönt. Sedan väntade buffeten som väl inte tillhörde de bättre inom kryssningsbranschen men det mesta fanns ju ändå där så vi åt så vi nästan sprack. Lite spring på däck, spel på enarmade banditer och ett besök i Taxfreen (bara godis) avslutade kvällen.

Jo, det var lugnt på sjön. Knappt en våg. Barnen, som hade egen kuppe, var nöjda med det uteblivna gungandet.

Här har jag varit. Det mesta återstår att se.