I dag var det sista arbetsdagen på två veckor eftersom jag ska vara ledig nästa pass för att (bland annat) åka till Storbritannien. Det blev en lugn dag där ett mejl från kompisen Mats gav underlag till den intressantaste artikeln. Mejlet innehöll en till synes oskyldig power point-presentation om Förintelsen där upphovsmannen verkade försöka dra sitt strå till stacken för att denna utrotning av ”icke önskvärda element” inte ska glömmas. På ytan ett bra initiativ.

Men läser man texten upptäcker man två saker. Dels pekas muslimer ut som att de underförstått skulle vara emot att det undervisas om Förintelsen i skolorna och dels sägs det att sådan undervisning förbjudits i Storbritannien av just hänsyn till muslimerna.

Så är det alltså inte och läs gärna min artikel HÄR och fundera över varför man sprider sådan propaganda. Jag hoppas att min artikel har kunnat hjälpa några att förstå vad det är för mejl de fått och nu i kväll hittade jag den HÄR bloggen som visade att åtminstone en person hade fått upp ögon för bluffen.

Kring lunchtid fick vi alla uppleva hur svårt det kan vara att ändra på sina rutiner. Inte minst när det gäller mat. Hittills har traditionen på DN.se bjudit att vi har hämtat sushi från Lilla Essingen på lördag och köpt pizza på något av de närbelägna pizzahaken på söndag. Men i dag tyckte en av kamraterna att vi skulle testa att skicka efter hämtmat från Söders Pizza Express eller något i den stilen. Så det gjorde vi. Några beställde pizza, jag var en av dem, medan andra satsade på thaimat.

Det var bara ett problem. Det skulle ta en timme innan den kom. En mycket lång timme skulle det visa sig. När killen med värmepåsen, som mest liknade en av äggen från filmen ”Cocoon”, äntligen kom så hade han glömt min bernaisesås. Eftersom jag vid det laget var lite småsur så frågade jag honom hur han skulle lösa det. Det slutade att han fick åka tillbaka till restaurangen och hämta den.

Under tiden hann jag äta upp det mesta av pizzan. Well, jag tror nog att det blir hämtpizza på närmare håll nästa gång.

När jag kom fram med tunnelbanan till Vällingby efter jobbet så var det skönt att konstatera att det var sista dagen på passet. Ännu bättre var att Anneli och Markus mötte mig där och tog mig med till sushirestaurangen där vi beställde fyra portioner sushi för att ta med oss hem. Någon timme senare satt vi församlade runt bordet och åt sushi så det stod härliga till. Ni kan se våra glada miner på bilden här ovan.

Ufomässigt så har jag ringt ett par samtal till släktingar till ufointresserade som har gått bort för att höra om de har något material att donera till AFU. Pratade med två som båda ska undersöka detta. Det är viktigt att göra de här samtalen eftersom så mycket material hamnar på tippen annars. Och släktingarna har inget emot det utan är glada att någon bryr sig.

Annars blev det några Seinfeld för hela familjen i soffan. Skönt slut på ett långt pass.