Vid midnatt började det gunga och sedan blev vinden allt värre och till slut kunde ingen av oss sova. Det blåste hårt i 12 timmar, stolarna i baren låg på golvet, drivor av porslin for i golvet i matsalen och folk tog sig fram som berusade.

Jag kan nog påstå att jag har upplevt trevligare nätter men är nöjd att jag fick behålla maten. Hade egentligen tänkt att sitta och skriva lite på överresan men det var inte att tänka på.

När vi väl kom fram till Esbjerg mojnade det men först ökade vindstyrkan ytterligare under en timma. Det måste ha blåst en bra bit över 20 meter per sekund i byarna och det var riktigt skönt när färjan till slut anlände till hamnen.

Därifrån tog vi oss raka vägen mot Toke Haunstrup som bor i ett stort kollektivhus ett antal mil utanför Köpenhamn. Toke är medlem i danska SUFOI:s styrelse och skulle lämna en del ufomaterial från föreningen till AFU.

Det visade sig vara femton pärmar och en hel del andra mappar och papper som vi otroligt nog lyckades pressa in i den redan nästan överfulla bilen.

Nästa etappmål var Öresundsbron där det blåste ordentligt och sedan Malmö där Tora Greve hade ytterligare några kassar med ufomaterial. Den här gången fick vi till och med tuva framför fötterna på Håkan i framsätet.

På vägen upp över Jönköping mötte vi snön. Som tur var ganska lite. En paus för stjärnskådning och rökning längs vägen mot Skövde och sedan äntligen i mål i Ekby vid 23-tiden. Där mötte Anneli och katten och sedan var det bara att börja lasta över så mycket som möjligt från vår bil till Håkans som Anneli och barnen hade kört ner i.

När den var fylld skildes vi åt. Håkan körde upp genom snön och mörkret till Västerås medan jag gick upp på andra våningen och kramade om barnen som satt och såg på teve. Skönt att vara nästan hemma!