Har gott hopp om att komma i säng för 01 i dag vilket vore en mindre sensation. Dagen har varit välfylld och det var skönt att sitta ned en stund i köket nu när alla andra gått och lagt sig för att käka några färska valnötsmackor (som jag köpte på Coop Forum när jag och Niklas var och storhandlade där tidigare i dag) och skölja ned dem med en Nils Oscar Kalaspåsköl. Pålägg: räkost. Inte dumt alls.

Annars har jag skrivit ett kapitel till boken, något jag startade med i morse och avslutade nu i kväll. Där emellan har jag spelat badminton med Stefan och fick stryk med 2-1 som vanligt. Börjar känna mig som Sverige i fotbolls-VM 1990: 1-2, 1-2, 1-2. Men jag spelade i alla fall bättre än sist, fick stryk första med futtiga 16-18, vann andra med 15-9 och förlorade sista med 11-15.

Pep direkt från Spångahallen till Krigsarkivet där jag hade bestämt träff med en arkivarie. Vi jobbade med att spåra en del uforapporter som finns i milo ÖN:s arkiv. Rapporterna är från 1985 och av stort intresse eftersom det rör sig om små missilliknande föremål i fullt dagsljus. Mina favoritufon med andra ord. Just nu kan jag inte säga så mycket mer men jag hoppas att kunna publicera något om detta senare i år.

Har varit till posten och skickat iväg bilder på två cd-skivor, en till tidningen ”Vår skog”, som skriver om min naturfenomenbok, och en till Rymdstyrelsen som de ska ha till min artikel om rymdböcker. Har också pratat med en kille i Mariestad, som jag känner, som hade beställt just Stora boken om naturfenomen och som hade mejlat om att det var bråttom med leveransen eftersom han skulle ge bort den i present till helgen. Nu får han den på torsdag.

Sedan har jag svarat på frågor om Hitlers flygande tefat och den fejkade Apollo 20-filmen som florerar på nätet. Ni kan se filmen här om ni orkar. Det är bara en liten del av hela filmen. Mitt svar blev i alla fall detta:

Ett tydligt tecken på fejk är ju att när ”Apollo 20” zoomar in på skeppet så föregås det av en vit överexponering som gör att man inte ser själva inzoomningen. I själva verket är det ett klipp som går ifrån äkta bilder på månytan till den fejkade sekvensen som antagligen föreställer en modell.

Dessutom har fejkaren missat att de raketer som skjuts upp från Vandenberg-basen enbart skjuts upp i polära banor, på grund av basens läge, och inte kan skjuta en raket öster ut och vidare i omloppsbana och sedan mot månen. En sådan uppskjutning skulle ha gått över tätbefolkade områden vilket var förbjudet samt, kanske viktigare, om uppskjutningen hade genomförts, så skulle tiotusentals människor ha bevittnat den. Hur hemlig den än var så går det inte att dölja att en Saturn V-raket skjuts iväg.

En annan tydlig fejkvarning är att de siffror man ser i rutan inte flyttar på sig trots att kameran vrids. Om de har suttit i rutan så borde de ha gjort det och om de hade suttit i kameran så borde de inte ha varit så stora att de tog upp halva bilden och förstörde den.

Man måste ju också fråga sig varför astronauten som filmar inte kan hålla kameran stilla. Det klarade alla hans föregångare. Dessutom, om man nu skulle behöva mer som visar på bluffen, så kunde inte Apollo-landarna flyga omkring på det sätt som filmen visar (efter det vita klippet) utan bara rakt ned och lite åt sidan, inte cirklat runt. 

Apollo 20 har ju aldrig funnits. Den sista Apollo-besättningen som reste till månen gjorde det ombord på Apollo 17.

Satt en stund och kortade ned mitt standardföredrag om sekter för att det ska passa niondeklassarna på skolan i Åkersberga dit jag ska i morgon. Tror att jag har fått till det hyfsat nu.

I morse sände P1 ett inslag om ufo där reportern Nils Eriksson intervjuade försvarets nye ufohandläggare Per Söderberg samt Rolf Gohs som sett ett ufo på nära håll på 70-talet. Nils Eriksson ringde mig den 25 mars och undrade om jag kunde hjälpa honom med att få tag på en person i Stockholm som hade gjort en intressant ufoobservation så jag ringde upp Rolf Gohs, känd Fantomentecknare som jag visste hade gjortd et. Rolf och jag har gjort medieinslag tidigare, inte minst då jag intervjuade honom för SciFi-Channel när de var och filmade i Sverige i början på 90-talet.

Inslaget blev i alla fall bra och UFO-Sverige fick lite fin reklam också. På tal om försvarets ufohandläggare så ringde en av de tidigare, Karsten Jöred, till mig när jag var på väg från Coop. En kvinna som deltog i en astronomikurs som han höll i hade berättat om en ufoobservation över Köping 1996 som hon gärna ville veta hur det hade gått med. Hon hade nämligen skickat in den till UFO-Sverige. Så det ska vi kolla upp.