Startade dagen med att åka några varv fram och tillbaka i en datortomograf på läkarhuset i Vällingby. 140 bilder på någon minut skulle det bli och det som fotograferades var mina bihålor som inte är i toppform. Det är ett gammalt problem som jag har men förhoppningsvis kan de hitta något som kan ge en positiv effekt på dem.

Etapp två på förmiddagens aktiviteter var att åka och spela badminton med Stefan. Gjorde ett hyfsat första set och ett riktigt bra andra som resulterade i 1-1 och ett avgörande tredje. Men som så ofta förut så använde jag alldeles för stora delar av racket och det är inte riktigt meningen om man tänker vinna. 

Tredje etappmålet var SAM-distributions lager i Rosersberg där jag plockade upp några lådor av mina egna böcker eftersom flera av de titlar jag har skrivit hade tagit slut hemma. Om nu någon tror att en författare bara kan hämta de böcker han eller hon har skrivit så kan jag direkt ta er ur den villfarelsen. Allt måste köpas till förlagspris.

Hemma igen har jag haft ett långt och trevligt samtal med damen med motorhuven. Ni minns bilden som jag publicerade på bloggen härom dagen. Jag berättade vad jag hade kommit fram till, och vad flera av er som läser bloggen hade mejlat mig om, nämligen att det rörde sig om en fackverksliknande konstruktion under själva huven där metallen som ligger an mot plåten ger en temperaturskillnad och därmed får snön att bilda mönster.

Jag tycker att hon tog det bra. Inga problem alls, faktiskt. Hon var bara glad att detta mönster, om än naturligt, hade fått henne att komma i kontakt med mig.  

Efter att ha ätit med familjen packade jag mig iväg till Märsta för att hålla föredrag om ufo och naturfenomen för Sigtunabygdens samlarförening. Det blev en trevlig kväll med 29 åhörare och ni kan se några av dem på Magnus Granhagens bild här ovan. Magnus jobbar gratis för den lokala webbplatsen Märsta.nu och hade dator och kamera i högsta hugg. Väl där drog jag ett 90 minuter långt föredrag men konsten visade sig vara att verkligen hitta diy.

Körde på gps:en för att ta mig till Södergatan 50 i Märsta vilket verkade vara lätt som en plätt. Men när jag väl kom dit och gps:en berättade att nu hade jag minsann mitt resmål tillhöger om mig så såg jag en länga med halvhöga 70-talshus ringla längs gatan. Hittade i alla fall en parkering en bit bort och förberedde mig på att kånka all min bråte en bit. Men först gav jag mig ut på rekognosering.

Efter några meter mötte jag en kille med väldigt lite hår i fram och en konstig kvast till svans där bak. Han konstaterade att den gata jag befann mig på inte hette Södergatan utan något på Västra trädgårdsgatan eller vad det nu var. Södergatan gick åt andra hållet sa han och pekade över en korsning. Jag gick tillbaka till bilen för att ta mig dit då mannen återvände och sa att det nog var Södergatan även den här vägen – fast husen som låg längs den tillhörde Västra trädgårdsgatan (eller vad den nu hette).

Verkade ju logiskt… Vi högg några andra stackars förbipasserande som alla tittade fånigt på oss. Mannen med det lilla håret travade i väg mot en krog i korsningen för att fråga och under tiden högg jag själv ytterligare en kille. Och han visste besked. Det stämde mycket riktigt att vi befann oss på Södergatan men att husen inte tillhörde den (suck!). Fast nummer 50,där jag skulle hålla föredrag, låg längst bort vid en vändplan sa han och pekade. Så då åkte jag dit. Inte en käft där. Vandrade runt huset och såg vissa tecken på mänskligt liv men trots upprepat bankande så kom ingen ut och öppnade.

Jag travade tillbaka till bilen och mötte då en annan bil som faktiskt innehöll två personer som var medlemmar i samlarföreningen och då löste sig allt.

Föredraget gick bara bra. Flera hade läst några av mina böcker och många ville prata. En kvinna hade sett ett ufo som hon rapporterat till UFO-Sverige 1980 och till och med haft besök av en fältundersökare. En annan berättade om en klotblixt som hoppat jerka på spiskroksupphängningen och en tredje hade nästan fått en på sig när hon jobbade med att måla inomhus.

Bra kväll men lite lång. Hemma satte jag mig med Markus mellan 22 och 23 och hjälpte honom med hans historialäxa innan jag kunde ta en kall ale och skriva bloggen. Nu är det gjort.

Datortomografen som kikade på mina bihålor.

forts…