De flesta av er känner säkert igen fotografen Lennart Nilsson som har filmat människokroppen inifrån ur alla möjliga aspekter. Mest kände blev han för bilderna på ett foster och hur det utvecklade sig i mammans mage. I dag fick jag nöjet att intervjua honom på telefon under en timme inför en ny teveserie där han har filmat mänskliga celler och virus. Egentligen skulle jag ha intervjua honom för papperstidningen men eftersom teveredaktören råkade dubbelboka jobbet så fick det bli för DN.se istället. Vilket gick minst lika bra och ni kan läsa intervjun här.
Vad ni inte kan läsa är vårt samtal om ufo som upptog en kvart av tiden. Lennart hade läst Adamskis böcker en gång i tiden men också träffat en familj utanför Uppsala som sett ett ufo landa berättade han. Han var uppriktigt nyfiken vilket inte förvånade mig eftersom han är en sådan personlighet.
Faktum är att jag pratade ufo med honom redan för ett år sedan då jag intervjuade honom för min senaste bok. Och det är ju roligt att en av Sveriges internationellt mest kända personer visar ett så öppet intresse. Han är 88 år gammal och jobbar för fullt med flera kvalificerade projekt. Inte dåligt.
Har också skrivit en blogg på DN.se om liv i rymden. Givetvis dyker det upp folk som kommenterar som inte kan hålla isär tro och vetande i vanlig ordning och undrar hur jag kan säga att jag inte är säker på att det finns liv i rymden men samtidigt skriver att jag tror att det gör det. Dubbelsuck. Inte konstigt att en del tefatstroende har ett så grumligt förhållande till fakta. Nyanser och gråskalor är ju så trista när det finns svart och vitt.
Jobbet i övrigt: Avtackning av Johan Brandt som nu lämnar DN. Trist eftersom Johan är en trevlig och sympatisk kille. Men vi kommer att hålla kontakten också i fortsättning.
Hemma hjälptes vi alla åt att göra tacos och fixa dukningen innan det blev lite soffsittande med ”Fun with Dick and Jane”, en trevlig film som jag bara sett slutet på tidigare.