I dag var vi lite kulturella och åkte till Fotografiska museet hela familjen. Annelis förslag givetvis,utan henne skulle vi nog aldrig komma ut på museum! Och det var värt pengarna. Utställningen med Lennart Nilssons bilder var fin och pojkarna tittade fascinerat. Här ovan kan ni se dem beundra en av de många bilderna på hur en människa blir till.

I slutet av januari i år intervjuade jag Lennart Nilsson för DN.se i samband med att hans arbete visades i form av några filmer på Kunskapskanalen. Men Lennart Nilsson är inte bara en fantastisk fotograf och en mycket trevlig person att prata med, han har också kommit i kontakt med ufofenomenet genom sitt jobb som fotograf på bland annat tidningen Se och paranormala fenomen som jag intervjuade honom om i min bok ”Möten med det okända” (sidan 21).

Efter Lennart Nilsson-delen av utställningen gick vi en trappa upp för att titta på Annie Leibovitz fantastiska porträtt av kändisar. Också det en sevärd utställning.

Det inträffade en lite lustig sak när vi skulle betala och gå in på utställningen. Vi stod en bit bak i kön när en kvinna på andra sidan disken öppnade ännu en kassa alldeles där vi stod. Efter att paret framför oss betalat stoppade jag in mitt kontokort och skulle betala för oss fyra. ”Är det inte du som sysslar med ufo?”, frågade hon. Och jag svarade lite förvånat att så var det. Då visade det sig att kvinnan var sambo med Shahriyar Latifzadeh som jag träffade så sent som i förrgår och första gången för bara ett par dagar sedan! Liten värld.

Sedan åkte vi hem och bytte bil. Jag och Niklas tog Kian och drog iväg för en timmes övningskörning och när vi kom hem väntade en smaskig chili con carne på oss på verandan. Under en storhandling tidigare i dag så bestämde vi oss för att göra chili con carne i kväll eftersom det var ett tag sedan. Markus skötte om kryddningen som var perfekt.

Har också fortsatt att fixa i ordning på mina papper och ska väl göra det ett tag till men först soffade jag och Anneli framför ”Mördare okänd”. Inte en serie som jag brukar följa men det här avsnittet var inte så tokigt. Sedan blev jag sittande med en kall Staropramen (bra storlek för en sen kväll) framför eposten till klockan 01. Köpte en tidig amerikansk science fiction-bok översatt till svenska och betade av en del måsten. Fick också ett par nya vänner på Facebook. Hur ska man hinna med alla?

Niklas och Markus framför en bild tagen av Lennart Nilsson.

Pojkarna uppe i fiket på Fotografiska.