På förmiddagen kom Bernd Bartosch och hämtade fyra lådor med 230 exemplar av UFO-Aktuellt för vidare transport ill Press-Stops distributionscentral. Men innan han åkte satte vi oss ned och pratade en stund, jag med bandspelaren på. Bernd berättade om två intressanta iakttagelser han gjort under sin tid på sjön under 1960-talet. Den ena var lätt att förklara och aldrig ett mysterium men väl så intressant ändå då Bernd och hans kamrater ombord hade befunnit sig utanför Floridas kust i mitten av 60-talet då en amerikansk raketuppskjutning misslyckats. Fartyget hade varit mycket nära att träffas av nedfallande raketskrot och Bernd stod vid relingen och såg hur metalldelar slog ned i vattnet runt fartyget.

Det andra tillfället mindes han tyvärr inte var det hade inträffat men det var mitt på dagen och långt ute till havs. Också det under samma tidsperiod. Observationen hade börjat med att någon på däck ropat till de andra att komma ut för att titta. Det som syntes var ett lite disigt klot, som mest liknade en svagare andra sol på himlen, som verkade vara på väg ned mot fartyget uppifrån. Bernd minns hur han först trodde att det var den vanliga solen men att den visade sig lysa från en annan plats på himlen.

Efter några minuter verkade klotet stanna till för att en stund senare vända tillbaka uppåt i en annan banan innan det försvann. Märkligt får man väl säga.

När Bernd gett sig av fortsatte jag att arbeta med sektboken, något jag började redan i morse. Eftersom Andreas på förlaget ringde i dag så lovade jag honom att mejl ett antal färdiga kapitel, vilket jag gjorde sent i natt. Men jag har fått en hel del gjort under dagen. Bland annat har jag jobbat med kapitlet om Ku Klux Klan men också börjat på ett helt nytt kapitel om en amerikansk 20-taletssekt kallad De elva stora. För att få information om den fick jag köpa en ebok för fem dollar på LuLu som jag just nu hunnit en fjärdedel i. Den bådar gott!

Skrev också klart kapitlet om Pjotr Kuznetsov, den sinnessjuke sektledaren i Ryssland som lyckades förmå 35 personer att krypa in i en jordkula i väntan på domedagen. Nio av dem stannade där i 200 dagar! Eftersom jag hade en del bekymmer med Google-ryskan tog jag hjälp av Stefan som ryckte in via telefon.

Har också försökt hjälpa Niklas att få igång inspelningsfunktionen från telefonen så att han kan banda intervjuer men det vill sig inte. Nytt försök senare i veckan. Till lunch blev vi två sittande i soffan med var sin obligatorisk tallrik spaghetti och en Simpson’s. Dagens avkoppling.

När Anneli kom hem blev det riktig mat då hon rullade köttbullar åt oss.

Kvällen har alltså handlat om läsande och skrivande för nya boken. Och det börjar brinna lite i knutarna. Bara att öka!

Blev förresten väckt av Henrik Persson i Mariestad i morse. Kanske minns ni Henrik som jag skrev om den 22 november 2009, mannen som räddat tusentals filmer undan förgängelsen och placerat dem i en gammal stridsledningscentral utanför Mariestad. Jag var där och fick kika. Nu hade han köpt en bok på rean och upptäckt att det var jag som hade skrivit den och det ville han berätta. Dessutom tyckte han att vi borde ses när jag har vägarna förbi. Det gör jag gärna. Henrik är en kreativ man som får saker gjorda. Gillar jag!