I dag har jag ägnat mesta delen av dagen åt att bli intervjuad av National Geographic, jaga ny skjorta (som hängde samman med filmningen) och gå på Fashing och lyssna på bandet Upstairs med familjen minus Markus som spelade golf. Men dagen började med att jag tog mig till Stockholms universitets bibliotek där jag skulle träffa producenten Kasia Uscinska, researchern Philippa Gould och kamermannen Paul Lang från ett produktionsbolag som gör en sex delars ufodokumentär om ufo i Europa.

Eftersom jag kom först ringde jag Philippa, som jag har haft regelbunden kontakt med via mejl, och fick veta att de tre hade åkt till fel bibliotek och inte bara det utan också råkat öppna en dörr som utlöste ett larm med väktare och en del annat ståhej som följd. Nå, efter att ha fixat dessa världsliga problem kom teamet till rätt bibliotek där jag väntade strax före 10 och vi gick alla in till vår kontakt där, bibliotekarien Eva Enarsson, som tog väl hand om oss under de sex timmar som vi skulle komma att tillbringa nere i deras arkiv en ett par trappor under jord.

Resultatet av besöket i Sverige kommer att bli flera intervjuer som jag har arrangerat åt dem. De har redan träffat en av de piloter i Gävle som mötte en okänd farkost under en flygning i en Cessna den 18 augusti 1985. De försökte ta upp jakten men blev frånflugna av föremålet som liknade ett slags kryssningsmissil. Senare i dag intervjuade de Jarmo Alamartimo som filmade två märkliga lysande föremål från sin bostad i Vänersborg den 23 augusti 1997 och i morgon intervjuar de Bo och Liz som såg ett föremål landa och sjunka på en sjö i Norrbotten den 31 juli 1980, alltså det föremål som UFO-Sverige ska söka efter i början av hösten.

De kommer också att intervjua den den dåvarande chefen för den tekniska underrättelsetjänsten på flygsidan på FMV Jerk Fehling på måndag för att få hans kommentarer till Cessna observationen.

Själv kommenterade jag samtliga dessa fall under dagens intervju plus att jag berättade om den så kallade Mora-bilden från den 15 september 1952, en bild som under många år ansågs vara Sveriges bästa ufobild. Men mitt fokus låg på spökraketerna som jag ägnade en god stund med olika utvikningar för att berätta om observationer, undersökningar och det internationella intresset.

Nu var det nära att det inte hade blivit någon intervju alls, för när jag väl satte mig framför kameran upptäckte Paul Lang att min skjorta var problematisk. Eftersom de filmar i HD funkar ett litet rutmönster, som jag hade på den, dåligt och det blir störningar i bilden. Så vad göra? Eva försökte hjälpa oss med att hitta någon extraskjorta på biblioteket men varken den som hon grävde fram ur en låda eller den som en kollega ställde upp och lånade ut funkade. Det slutade med att jag, Eva och Philippa slängde oss iväg i min bil till Mörby Centrum och inhandlade en skjorta på National Geographics konto. Vi hittade en vit för 575 kronor som jag fick behålla.

Framåt 14 slog Paul Lang larm om att han kunde höra min mage kurra genom mikrofonen som jag hade dold under den nyinköpta skjortan så det var bara att sända ut Philippa och Kasia för att handla något att äta åt oss alla. Jag fick en wrap och de övriga lite annat i smörgås- och salladsväg. Vi var alla utsvultna så jag tror nog att min mage hörde av sig i tid.

Att filma en sådan här lång intervju med många fall och många ingångar handlar om att berätta allt på olika sätt, gå in på detaljer, ta om och förtydliga. Kasias frågor kommer inte att höras i den färdiga produktionen så dessa måste jag väva in i mina svar så att det låter begripligt. Efter ett tag blir man rätt mosig i huvudet så det var skönt när vi tog några snabba inklippsbilder på slutet och jag kunde ge mig av till bilen vid 16-tiden.

Nu var det inte så enkelt att komma därifrån. Stockholm Maraton hade stängt av halva stan och jag var dessutom tvungen att ta mig tillbaka till den p-automat där jag börjat dagen för att checka ut vilket innebar att jag fick ta mig genom samma köer två gånger innan det till slut var möjligt att köra hem.

Hemma plockade jag upp Niklas och åkte till Barkarby där Niklas kompis Arvid anslöt för vidare färd mot Fasching där vi skulle sammanstråla med Anneli och hennes bror Thomas. Vi hade beställt bord för att äta middag tillsammans innan det var dags för soulgruppen Upstairs att spela några timmar. Med i gruppen är en kompis till Thomas, Niklas Åberg, som vi också känner numera och han spelade gitarr så att det stod härliga till. Titta och lyssna här.

Det var bra och häftig musik hela kvällen och vi var uppe och studsade hela gänget. Markus var inte med eftersom han spelat golftävlingen i regnet och blåsten hela dagen vilket var halvkul. Tyvärr missade vi att lägga ut en nyckel till honom så när han ringde vid 19-tiden var det bara att rekommendera honom att åka till en kompis tills vi kom hem.

När vi kom hem efter midnatt regnade det fortfarande och blåsten hade tilltagit. Markus stod och väntade utanför dörren men det hade inte gått någon nöd på honom eftersom han hittat en kompis att kika in hos medan han väntade på oss.

Nu ska vi sova. En lång och intensiv dag är slut.

Kasia Uscinska och jag går igenom dagens filmning.

Niklas Åberg går loss i ett gitarrsolo.

Anneli på Fashing.