I dag på morgonen har jag gjort klart de sista bilderna från expeditionen till Nammajaure och lagt ut dem på mina bloggar. Det tog en stund men är samtidigt värt besväret eftersom de är ett slags dagbok från våra dagar i Muddus nationalpark. Jag har också lagt in bloggarna i en kategori ”Nammajaure 2012” så att de ska hänga samman.

Har också putsat lite till på redovisningen som ska skickas till länsstyrelsen i Norrbotten men nu känns det som att den är klar. Postar den i morgon.

Fick en fråga på Facebook om varför jag anser att Bo och Liz observation är så intressant och varför vi tar den på stort allvar. Kan vara värt att återge mitt svar också här:

”Orsakerna är flera. Dels har jag läst Bo Bergs dagbok som skrevs timmar efter händelsen och den talar sitt tydliga språk om att han och Liz verkligen sett det de påstår. Där finns också en teckning. Jag har läst den rapport som de skickade till Sture Wickerts på FOA och även Wickerts anteckningar från hans utredning. Wickerts bedömde fallet som det mest intressanta och trovärdiga som han undersökt under sina många år som ufoutredare. Jag har sedan 1990 träffat paret vid flera tillfällen. Deras historia har aldrig ändrats och alla som har mött dem får samma starka tilltro till den. Det de såg ägde rum i dagsljus, under lång tid, på nära håll och med ljud och andra fysiska effekter. De båda (hon skolchef över tre skolor, han en av cheferna på Krigsarkivet) riskerade sina goda rykten genom att ställa upp på intervjuer och följa med upp till sjön, utan att veta hur det äventyret skulle sluta. De har hela tiden visat en stark vilja att hitta en förklaring. De är helt enkelt två mycket trovärdiga personer som har gjort en mycket god observation. Det finns inte många liknande fall.”

I morgon 18.15 visar Landet runt (sist i programmet) Nordnytts inslag om vår expedition till Muddus och sökandet efter spökraketen.

Markus har stuckit iväg på en golfrunda, tidigt om jag minns slamret i hallen rätt, medan Niklas kom upp sent så jag lagade mat till oss och så tittade vi på ett avsnitt Vita huset i soffan. Serien håller verkligen fortfarande. Anneli är kvar i Uppsala till i morgon.

Det har inte bara varit Norrland de senaste dagarna. När jag kom tillbaka hem låg ett exemplar av tidningen Folket i brevlådan där jag var intervjuad om hemliga sällskap på en helsida. Passade ju bra nu när min nya bok är på väg ut i bokhandeln. Lämnade förresten ett exemplar till DN Kultur i går så får vi se om det är någon som uppmärksammar den. Vore ju kul eftersom Jonas Thente skrev en bit när föra upplagan gavs ut.

Såg i mejlen att Barney och Betty Hills papper nu har hamnat i University of New Hampshires arkiv. Bra att de togs om hand. Jag är särskilt intresserad av Bettys diabilder som tydligen också finns bland materialet. Såg dem ju själv när vi fick en förevisning i hennes hem på 80-talet. För Betty var de bevsi för att vi hade besökare från andra planeter här, för mig, Per, Rolf och Anneli var de ljuspunkter på himlen, ja, till och med tydliga flygplan i några fall.

Det var i vilket fall som helst roligt att träffa Betty Hill och få lyssna till hennes berättelse.

Jobkvällen blev lugn, avbruten av bläckfisk i svartabönsås på Lilla Asien med Bosse och Staffan, och ett trevligt telefonsamtal till USA då jag intervjuade en chef för ett lokalt auktionshus i Baltimore om en tavla som snart ska gå under klubban. Läs gärna historien här.

Pratade med Håkan Blomqvist som precis hade kommit hem från sitt föredrag i Köpenhamn. Han var ju ende ufolog på ett slags konvent för exopolitiker där Richard Doland var främsta dragplåstret. Ett drygt hundratal i publiken. Håkan var mycket nöjd, många hade visat stort intresse för AFU och flera ville vara med och donera material. En hel del kände till oss sedan tidigare och ingen hade varit kritisk eller fällt dumma kommentarer. Sådant känns bra.

Och så ringde Per från Fiskflyg och vi kunde göra upp räkningen för helikoptern. Priset blev lite lägre än vad han först sagt vilket var bra eftersom budgeten börjar ta slut med stora steg.